Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

1/7

Analys: Trump och Afghanistans framtid

Donald Trumps strategi är klar för Afghanistan. USA skall döda terrorister men inte bygga upp nationen. Trump medgav att det är enklare att ha åsikter som kandidat än som president.

Trump var medvetet återhållsam med detaljer när han i ett tal redogjorde för det beslut om Afghanistan som han under valrörelsen lovade att komma med dag ett som president. Han sade att han hans instinkt varit att dra tillbaka de amerikanska trupperna, vilket han lovade väljarna. Men han ändrade sig sedan han informerats om läget av militära experter i försvarshögkvarteret Pentagon. Att lämna vore ett misstag, anser han nu.

USA har 8 400 soldater på plats i Afghanistan, det finns ytterligare omkring 5 000 från andra länder. När insatsen var som störst under Nato-kommandot Isaf var 130 000 soldater stationerade där, inklusive från Sverige. Den närvaron avslutades vid årskiftet 2014 - 2015.

Donald Trump kritiserade både George W Bush och Barack Obama för att kriget inte avslutades. Han vidhåller - trots omsvängningen - den del av kritiken som har att göra med tidsangivelser och exakta truppförstärkningar. Han vill inte ge talibanerna uppgifter som kan styra attacker och inte heller själv avgöra hur många ytterligare amerikanska soldater som behövs. Här lämnar han över beslutsfattandet till Pentagon som föreslagit  4 000 man.

På ett plan får Trump beröm. Han har kommit till insikt om att krig är lättare att inleda än att avsluta. Hans beslut att tillsammans med Afghanistans regering bekämpa talibanerna kan accepteras också av hans kritiker. USA:s snabba reträtt från Irak - efter den omdebatterade invasionen som fällde Saddam Hussein - finns med i ekvationen när framväxten av IS bedöms.

Men på ett annat plan får han kritik. Det handlar om oviljan att ens ge ett generellt besked om hur länge Afghanistankriget skall fortsätta. Kriget har redan pågått i sexton år och är därmed USA:s längsta. Den tongivande demokratiska kongressledamoten Nancy Pelosi vill att presidenten blir mer konkret om både längden på insatsen och utformningen av aktionerna.

Här finns också sedan länge en inbyggd misstänksamhet mot militären med i bilden. Vietnamkriget eskalerade utom presidenternas kontroll och Lyndon Johnson var särskilt utsatt när amerikanska militärer hävdade att kriget gick att vinna om bara ytterligare amerikanska soldater sändes iväg.

George Bush den äldre satte stopp för militärens idé om en fullständig invasion av Irak vid Gulfkriget 1991. Men hans son George W lyssnade 2003 både på militärer och hökar i sin egen administration som hävdade att Iraks befrielse från Saddam Hussein skulle leda till ett demokratiskt och stabilt Irak.

 
Kriget i Afghanistan är komplicerat eftersom det inleddes som en vedergällning efter terrordåden den 11 september 2001. Al Qaidas ledare Usama bin Ladin hade fått en fristad i Afghanistan. Uppställningen var till en början stor både bland demokrater och republikaner och även internationellt.


Donald Trump läste sitt tal från en teleprompter och manade Pakistan att sluta att se mellan fingrarna med terrorgrupper. Usama bin Ladin bodde i Pakistan när han dödades i en amerikansk kommandoräd.


Ordet tillsammans har blivit universellt när svaret på vad som måste göras inte enkelt kan formuleras. Trump använde det också. Han tog även avstånd från hat och bigotteri utan att nämna sammandrabbningen i Charlottesville.
Om han behåller det tonläget är oklart. Han ägnar de närmaste dagarna år kampanjliknande framträdanden. Då tänker han som vanligt tala fritt utan manuskript.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.