Analys: Räkna inte med ett mirakel i Hamburg

Räkna inte med ett mirakel när Donald Trump för första gången möter Vladimir Putin i Hamburg på fredagen. Motsättningarna har inte varit större sedan det kalla kriget och varje framsteg vore positivt. Vi kan bevittna ett historiskt avstamp eller en fotnot.

ANNONS
|

Färgstark, talangfull, trevlig, kraftfull. Det är ord i ömsesidiga hyllningar mellan Donald Trump och Vladimir Putin både före och efter det amerikanska presidentvalet.

Trumps närmaste medarbetare har haft en helt annan ton i kritiken av vad som händer på platser som Ukraina och Syrien, men också i luftrummet över Östersjön, där ryskt stridsflyg har uppträtt provokativt, även mot svenska signalspaningsplan.

Återhållsamhet är inte Trumps mest kända egenskap, men undantaget är gentemot Putin. Han har inte blivit omskriven i dräpande tweets. Trump har inte heller angett en klar strategisk hållning mot Ryssland. Vaga och inte sällan motsägelsefulla uttalanden har tvärtom skapat osäkerhet om USA:s hållning i världspolitiken.

ANNONS

Samtidigt har inte minst Putins förhoppning om att regimskiftet i Washington skulle leda till en ny, djupare och konstruktiv relation mellan USA och Ryssland kommit på skam. I dag är kontakterna mellan världens två största kärnvapenmakter närmast bottenfrusna. Och den amerikanska senaten har med förkrossande majoritet föreslagit en skärpning av de för ryssarna så förhatliga ekonomiska sanktionerna.

Inför F20-mötet på fredagenhar Vladimir Putin kallat dessa en dold form av protektionism.

Den ryske utrikesministern Sergej Lavrov talar om onormala relationer. Han utgår från att presidenterna vid sitt första möte ska klargöra förutsättningarna för rysk-amerikanskt samarbete. Detta, säger han, genom en pragmatisk inställning som tjänar båda ländernas nationella intressen.

"Båda vill gå framåt"

Byggd på telefonsamtal mellan presidenterna bedömer Lavrov, berättade han vid en konferens i Moskva i fredags, att det finns en vilja hos båda att gå framåt och förbättra de bilaterala relationerna, inom bland annat affärsområdet, och för att lösa internationella problem.

Lavrov kallar utredningarna i USA om rysk påverkan av presidentvalet och Trumpkampanjens ryska kontakter "häxjakt", ett uttryck som han delar med Trump själv.

Ett gemensamt drag för Trump och Putin är oförutsägbarhet. Och om någon trodde att Trump skulle komma till mötet med Putin stilla och lågmält, kunde inget vara felaktigare.

På torsdagengjorde han ett förspel i Polen som var allt annat är försonligt.

ANNONS

Polen och de baltiska staterna, alla medlemmar av försvarsalliansen Nato, har uttryckt oro för den ryska annekteringen av Krim, och ökad militär ryskt aktivitet längs sina gränser i öster. Det har lett till att Nato placerat stridsgrupper i området. Ryssland motiverar sin militära uppbyggnad med att det är ett svar på den västliga mobiliseringen.

Men utan taktiska hänsyn valde Trump att slå fast att ett angrepp mot ett Natoland är ett angrepp mot alla medlemsländer. Efter ett möte med den polske presidenten uppmanade han Ryssland att sluta med sina destabiliserande aktiviteter i Ukraina och på andra håll.

Föga förvånande höll Kreml, i en kommentar, inte med amerikanen om bedömningen att det ryska uppträdande skulle vara destabiliserande.

Ett aldrig så litet framsteg i Hamburg på fredagen vore hoppfullt. Det säger mycket om det spända säkerhetspolitiska läget.

Fakta: Syrienkrisen

USA är berett att diskutera ett samarbete med Ryssland för att stabilisera läget i Syrien, bland annat genom att överväga att införa flygförbudszoner.

"Om våra två länder arbetar tillsammans för att åstadkomma stabilitet så kommer det att lägga en grund för en utveckling av Syriens politiska framtid", säger den amerikanska utrikesministern Rex Tillerson i ett uttalande inför G20-mötet i Tyskland idag.

USA vill diskutera med Ryssland om att sätta in koordinerad nödhjälp till syrier. Tillerson anser även att Ryssland har ett ansvar för att den syriska regimen inte använder kemiska vapen.

Rysslands president Vladimir Putin är allierad med den syriske presidenten Bashar al-Assad. Militärt stöd från Ryssland har lett al-Assad framåt i kriget mot terrorrörelsen IS och rebellgrupper.

Tillerson nämner inte al-Assads framtid. USA har beskyllt presidenten för att ligga bakom kriget och har tidigare uppmanat honom att avgå.

Kriget i Syrien har pågått i sex år. USA-stödda kurdisk-arabiska rebellalliansen SDF kämpar för att återta IS starkaste fäste, al-Raqqa, som jihadisterna 2014 utropade som "huvudstad". (TT)

ANNONS