I dag begravs den kristne parlamentsledamoten Antoine Ghanem som i förrgår sprängdes till döds av en bilbomb. Frågan i Libanon är om han är det sista offret före valet.
Syrien och dess anhängare vill bokstavligen likvidera den knappa anti-syriska majoriteten i parlamentet i Beirut, som ska välja ny president på tisdag.
Den syriska armén tvingades lämna Libanon för två år sedan efter nära tre decenniers ockupation, men regimen i Damaskus försöker fortfarande styra sitt gamla lydland på distans.
Åtta framträdande anti-syriska politiker och publicister har mördats efter det spektakulära sprängattentatet mot förre premiärministern Said Hariri 2005.
Mordet på Hariri skapade den folkliga proteströrelsen "14 mars". Den gjorde slut på den öppna syriska ockupationen av Libanon, och rörelsen styr i dag landet. Men en mäktig opposition av Syrien-anhängare, anförd av den militanta shiamuslimska rörelsen Hizbollah, paralyserar den libanesiska regeringens verksamhet.
Betraktas som marionett
Den politiska krisen väntas kulminera nästa vecka då parlamentet väljer president. Den nuvarande presidenten, Emile Lahoud, betraktas allmänt som en syrisk marionett. Syrien vill att också efterträdaren ska spela samma roll.
Hizbollah och andra partier går syriernas ärenden och det är högst oklart om någon av presidentkandidaterna lyckas få majoritet. Resultatet kan i stället bli totalt dödläge. Parlamentet har två månader på sig att utse ny statschef.
Det är bakgrunden till mordet på Antoine Ghanem. Denne parlamentsledamot från det kristna falangistpartiet - som internationella medier under det libanesiska inbördeskriget brukade beskriva som "högerkristet" och vars milis utmärkte sig för blodiga våldsdåd - flydde utomlands för några månader sedan. Han fruktade med rätta för sitt liv sedan en annan anti-syrisk ledamot hade mördats i juni. Också en rad andra politiker befinner sig på flykt i utlandet.
Varning till andra ledamöter
Ghanem återvände till Beirut tidigare i veckan för att delta i presidentvalet. Två dagar efter sin hemkomst var han död. Därmed hade regeringens knappa majoritet i parlamentet reducerats till 68 mandat av 127.
Mordet är en klar signal till andra anti-syriska parlamentsledamöter att de ska akta sig noga för att komma hem och rösta på tisdag. Så det är högst osäkert om premiärminister Fuad Siniora och hans "14 mars"-regering fortfarande har majoritet.
- Det här är inte bara avsett att sända ett budskap till "14 mars" utan också att destabilisera Libanon, säger Amal Saad-Ghorayeb, politisk analytiker i Beirut, till nyhetsbyrån AFP.
Enligt ett 60 år gammalt "nationellt avtal" ska den libanesiske presidenten vara kristen medan premiärministern är sunnimuslim och talmannen shiamuslim.
Bland presidentkandidaterna, alla kristna, märks den kontroversielle generalen Michel Aoun. Han var tidigare militant motståndare till Syrien och levde i exil många år i Paris. Men i dag är han nära allierad med Hizbollah och väl ansedd i Damaskus.
En kompromisskandidat, om regeringen och oppositionen mot alla odds lyckas ena sig, är landets överbefälhavare general Michel Suleiman. Även den mördade Antoine Ghanem förekom i diskussionerna.
Anklagar CIA
Syrien och Hizbollah avvisar alla anklagelser om att de skulle vara inblandade i något av alla de attentat som skakat Libanon de senaste åren. De anklagar i stället CIA och Mossad, USA:s respektive Israels underrättelsetjänster, för att ligga bakom morden.
- Den syriska regimen har beslutat att krossa den libanesiska republiken. Den har gett sina underrättelsetjänster i uppdrag att likvidera parlamentsledamöterna, förklarade den libanesiska regeringskoalitionen i går medan premiärminister Siniora med möjligen ogrundad optimism slog fast att "terrorismen ska inte vinna".
