Jemen är en krossad arabisk mosaik av stridande intressen: milisgrupper, separatister och extremister, en del med band till nätverket al-Qaida. Mycket av den hatfulla propagandan mot väst har kommit härifrån. Amerikanska specialförband finns på Arabiska halvön, och precisionsanfall mot misstänka terrorister med drönare har varit frekventa och dödliga.
Huvudmotståndare i den jemenitiska konflikten är regimen under president Abd Rabbu Mansur Hadi. I ryggen har han en saudiarabisk militärallians som sedan 2015 kämpar mot Iranstödda Huthirebeller. USA står bakom Saudiarabien.
President Donald Trump har inte bara affärer ihop med det saudiska kungahuset. Han betraktar också Iran som det största hotet mot fred i Mellanöstern. Han bröt ensidigt ett internationellt kärnteknikavtal med Teheran och har infört hårda sanktioner.
När Trump som ny i Vita huset gjorde sitt första utlandsbesök var det till Saudiarabien. Han dansade svärdsdans, riktade dräpande kritik mot de iranska ledarna och skröt om de stora vapenkontrakt som han kom hem med.
Men efter över 10 000 döda, ett humanitärt nödläge utan motstycke och en materiell förstörelse som trotsar all beskrivning kan omvärlden inte blunda längre, inte heller saudiernas allierade. USA:s försvarsminister James Mattis gav nyligen uttryck för den amerikanska administrationens vilja att skyndsamt få stopp på kriget och föra parterna samman för seriösa samtal, efter tidigare misslyckade försök.
Det var Mattis som förde Sverige på tal som en lämplig plats, och det är här samtalen kommer att genomföras om inget oförutsett händer i sista stund.
Spel om freden med många avväganden
Men i spelet kring Jemens framtid görs strategiska, taktiska och geopolitiska avväganden. Det får processen att bli mycket svårare och riskerar att förlänga lidandet för barn, kvinnor och män som törstar, svälter och saknar medicin och kan dö i nästa flygattack.
Trump tror den saudiske kronprinsen Mohammed bin Salman på orden när denne förnekar att han skulle ha något med mordet på den saudiske journalisten Jamal Khashoggi att göra. Men indicierna, för att inte säga bevisen, ger en annan bild.
När kronprisen var med vid G20-mötet i Buenos Aires förra helgen, möttes han med kyla och distans från de flesta världsledare, utom möjligen Rysslands president Vladimir Putin. Ryssen gjorde ett slags high-five med honom och båda skrattade uppsluppet. Det kan tolkas på olika sätt. Men det är ett faktum att de ska träffas igen för att diskutera både politik, ekonomi och försvar.
För Donald Trump är relationen till kronprinsen känslig. Han vill inte överge en viktig bundsförvant och kund, men han måste markera för anständighetens skull. Det handlar även om att hantera ett ökad inhemsk opinion som anser att den saudiske ledaren bör straffas.
CIA-chefen i möte med politiker
På tisdagen skulle chefen för underrättelsetjänsten CIA Gina Haspel informera politiker i Kongressen om vad som talar mot Mohammed bin Salman. I missnöje med hur Trump har skött frågan röstade i förra veckan en klar majoritet av senatorerna för att USA ska dra tillbaka sitt stöd från den av saudierna ledda koalitionen som strider i Jemen.
Det ökar trycket på Mohammed bin Salman och på Trump. Om även Huthirebellerna med Irans goda minne — Teheran är mån om övriga länders stöd för att rädda kärnteknikavtalet och bryta isoleringen — förmås sätta sig vid förhandlingsbordet i Stockholm kan vi se början på en verklig fredsprocess.
