Spelplanen har ändrats i Mellanöstern sedan Vladimir Putin på hösten 2015 ingrep militärt i den syriska konflikten på Bashar al-Assads sida.
Den syriske presidenten, en gammal allierad till Ryssland, var då på reträtt och hårt pressad av islamistiska och andra rebellgrupper, vissa understödda av allierat stridsflyg anfört av USA. Det ansågs bara vara en tidsfråga innan regimen skulle falla, med en försvagad militärmakt och ett allt svårare försörjningsläge för den civilbefolkning som fortfarande var under regeringens beskydd.
Men med Vladimir Putins intervention vände krigsförloppet. Territorium har återerövrats. De oppositionellas ställning är försvagad och med Donald Trump i Vita huset prioriteras det rysk-amerikanska samarbetet mot terrorgrupper som Islamiska staten. Bara jihadistiska motståndsfickor återstår, och de tycks bli färre för varje dag.
Krav på avgång har tonats ned
I dag har krav på al-Assads avgång tonats ned, internationellt och inom motståndsrörelsen. Fler talar om en övergångslösning med förändringar på sikt.
Ett är alldeles klart: det är Putin som har initiativet och med honom som bundsförvant är al-Assads maktposition inte hotad inom överskådlig tid.
Det senaste mötet mellan presidenterna hölls på måndagen. De var överens om att de militära operationerna går mot ett slut och behovet av dialog.
– Jag tror att huvudsaken nu är att gå mot en politisk process, och jag är glad att se att ni är beredd att arbeta med alla som är villiga att etablera fred och finna lösningar, sade Vladimir Putin till sin gäst, rapporterar Tass.
Den syriske presidenten framhöll de stora framgångar som uppnåtts både på slagfältet och politiskt.
– Många områden i Syrien har befriats från terrorister och civila som tvingades på flykt har kunnat återvända, sade han. Vi måste erkänna att den militära operationen gjorde det möjligt att föra processen med en politisk överenskommelse i Syrien framåt.
"Terroristerna snart besegrade"
Med terrorister brukar Putin avse både jihadister och motståndare till regeringen i Damaskus. Men han trodde att terroristerna snart skulle vara besegrade och att det öppnar för en långsiktig politisk uppgörelse.
Han diskuterade med al-Assad de övergripande principerna för att inleda en politisk process och förberedelserna för en folkkongress i Syrien. Det är en process, sade Putin, som ska backas upp av FN.
– Vi förväntar oss att FN aktivt deltar i processen, särskilt under det slutliga steget, sade den ryske presidenten.
Efter mötet med al-Assad skulle Vladimir Putin på tisdagenpå telefon diskutera krisen i Syrien med bland andra Donald Trump. På onsdagenträffar han presidenterna Hassan Rouhani från Iran och Recep Tayyip Erdogan från Turkiet.
Donald Trump anklagar Iran för att främja terrorism. Inte heller till Erdogan är amerikanens förhållande hjärtligt. Men Putin har han inte kritiserat offentligt. I samband med ett toppmöte i Asien nyligen hade Trump förståelse för att Putin tog illa vid sig och försäkrade att han trodde på honom när han förnekade inblandning i det amerikanska presidentvalet förra året.
I Mellanöstern har USA och Ryssland olika lojaliteter, olika geopolitiska agendor. De stöder olika sidor i det syriska kriget och de strider mot varandra, genom ombud.
Men Moskva och Washington vill inte fortsätta de dyra militära insatserna när terroristerna inte längre utgör ett hot och de kan dra sig ur och betrakta sig som segrare.
Trots allt ger det ett litet hopp om att meningsfulla samtal äntligen ska få slut på en mardröm för många miljoner civila i Syrien och på flykt utomlands.
