Människor demonstrerar med skyltar och flaggor under en protest i Algeriets huvudstad Alger, med krav på president Abdelaziz Bouteflikas avgång.
Människor demonstrerar med skyltar och flaggor under en protest i Algeriets huvudstad Alger, med krav på president Abdelaziz Bouteflikas avgång.

Algerietkännare: Gäller att hoppa på tåget

President Abdelaziz Bouteflika fortsätter tappa stöd i Algeriet. Det egna partiet FLN backar öppet de massiva demonstrationerna – och nu har även arméchefen uttryckt sympati för folkets vilja.

ANNONS
|

Hundratusentals demonstranter har fyllt gatorna i Algeriet sedan den sjuklige presidenten Abdelaziz Bouteflika i februari meddelade sin avsikt att ställa upp i presidentvalet för femte gången. Ett besked som stod i skarp kontrast till en ändring som genomfördes i landets konstitution redan 2016, som sade att ingen skulle sitta längre än två mandatperioder.

- Då var Bouteflika inne på sin fjärde mandatperiod. Hela det upplägget stack verkligen i ögonen på folk, säger Inga Brandell, professor emerita i statsvetenskap vid Södertörns högskola, som ägnat mycket av sin forskning åt Algeriet.

ANNONS

Haft makten sedan 1999

Bouteflika backade senare från beskedet om att ställa upp i valet, men sade i stället att valet skulle skjutas fram på obestämd tid – ett uttalande som på nytt väckte ilskan på gatorna i Algeriet. Gator som på senare veckor färgats gröna, röda och vita i allt högre utsträckning när demonstranternas böljande flaggor fortsatt att öka i antal.

Sedan dess har presidenten, som suttit vid makten sedan 1999, fått se hur det egna partiet FLN öppet börjat stödja proteströrelsen, samt hur militärens stabschef och landets vice försvarsminister, Ahmed Gaed Salah, successivt börja röra sig i samma riktning. Salah sade bland annat i veckan att protesterna har präglats av "ädla mål".

- Den är så omfattande denna folkresning. Så om de ska ha en chans att vara med fortsättningsvis så gäller det att hoppa på tåget, säger Inga Brandell.

Utlösande faktor

Brandell menar att presidentens besked om att ställa upp för en femte mandatperiod var en utlösande faktor, men poängterar att motstånd fanns redan 2014, då Abdelaziz Bouteflika valdes om för fjärde gången.

ANNONS

- Fram till den stroke han drabbades av 2013 var han fortsatt, även internationellt, en frontfigur i politiska sammanhang. Men många upplevde det nog som förnedrande att han fortsatte som president trots den sviktande hälsan.

- Men det finns flera orsaker till motståndet, bland annat förändringen i konstitutionen 2016 som provocerade.

Inga Brandell, som noterar att det är "uppseendeväckande" att de massiva protesterna sker utan någon förstörelse på gatorna, säger att det är svårt att sia om vad som sker härnäst. Saken kan ställas på sin spets när Bouteflikas nuvarande mandatperiod löper ut i slutet av april. Förutsatt att han inte redan har avgått då.

- Proteströrelsen har inte kunnat enas om ett gemensamt alternativ till vad som skulle kunna bli en lösning utan Bouteflika. Många sådana motförslag diskuteras just nu, men det är nog en bit kvar till fria val, säger hon.

ANNONS
TT

Bakgrund: Abdelaziz Bouteflika

Abdelaziz Bouteflika föddes i en algerisk familj i Marocko 1937. 19 år gammal anslöt han sig till Algeriets Nationella befrielsefront (FLN), som stred mot det franska kolonialstyret. När landet blev självständigt 1962 utsågs Bouteflika till minister av Ahmed Ben Bella, det fria Algeriets första president.

1978 mördades den dåvarande presidenten Houari Boumédiènne. En maktkamp utbröt och utrikesminister Bouteflika dömdes mot sitt nekande för att ha stulit pengar från statskassan under sin tid som diplomat. Han lämnade politiken och reste utomlands i en "självvald exil".

Flera år senare återvände Bouteflika, då till ett Algeriet på randen till det förödande inbördeskrig som skulle komma att rasa i ett årtionde. Med stöd av militären gjorde han politisk comeback och valdes till president 1999. Han lade stor kraft på flera försoningsprojekt som gav amnesti åt stridande generaler och islamister. Projekten anses lyckade - 2002 var freden ett faktum.

Sedan dess har den nu 82-årige Abdelaziz Bouteflika valts om tre gånger – 2004, 2009 och 2014. 2009 översåg han en ändring av grundlagen som gjorde fler mandatperioder än två möjliga, till befolkningens växande förtret.

2013 drabbades Abdelaziz Bouteflika av en stroke. Han blev delvis förlamad och tros lida av talsvårigheter. Sedan dess har han bara synts offentligt enstaka gånger – då i rullstol.

ANNONS