Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

171213-usaalabamavalframtid-580600_se.gp_1.jpg
Demokraten och åklagaren Doug Jones vann Alabamas fyllnadsval till senaten.

Alabamaseger ger Demokraterna energi

Doug Jones oväntade Alabamaseger gör att Demokraterna har en liten men realistisk chans att ta hem majoriteten i senaten vid nästa års mellanårsval. Valrörelsen lär bli full av smutskastning.

Konfettin hade knappt slutat falla över Doug Jones förrän partikamrater som tidigare presidentkandidaten Hillary Clinton och partiledaren Tom Perez började dra slutsatser: Med Jones som segrare i det konservativa Alabamas fyllnadsval till senaten är det fullt möjligt för Demokraterna att ta hem majoriteten i senaten vid mellanårsvalet i november, resonerar de.

"Vi har medvind nu när vi går in i det nya året", skriver Perez entusiastiskt.

Ny energi

Möjligen är det något av ett önsketänkande. Med Jones i USA:s senat krymper förvisso Republikanernas majoritet till minsta möjliga – 51 av kammarens 100 platser. Men i mellanårsvalet i november 2018 står betydligt fler demokratiska platser på spel än republikanska.

- Demokraternas möjligheter att ta över majoriteten i senaten har gått från omöjlig till nästan möjlig, konstaterar Chris Galdieri, statsvetare vid Saint Anselm College i New Hampshire, för TT.

- Men partiet har fått ny energi och det lär märkas både i valrörelsen och i de lokala valen.

En senator väljs på sex år och mandaten löper omlott, vilket innebär att ungefär en tredjedel av ledamöterna väljs om vartannat år. 2018 står 33 platser på spel, varav hela 25 demokratiska och åtta republikanska. För att ta hem majoriteten måste Demokraterna således försvara 25 senatorer och samtidigt vinna över minst två republikanska säten.

Fokus på Arizona

Galdieri pekar ut Nevada och Arizona samt möjligen Texas och Tennessee som delstater där en demokratisk utmanare skulle kunna vinna i november. Både Arizonasenatorn Jeff Flake och hans Tennesseekollega Bob Corker är uttalade kritiker av partikamraten Trump och har meddelat att de inte ställer upp för omval. Flake har kallat presidentens politik för "ovärdig och vårdslös" och Corker har utmålat Vita huset som "ett vuxendagis".

Men Demokraterna står också inför stora utmaningar, exempelvis i Minnesota där senator Al Franken nyligen avgick efter att ha anklagats för sexuella trakasserier. Republikanerna lär göra allt för att ta över den platsen.

Ur republikanskt perspektiv försöker man nu skaka av sig Alabamaförlusten genom att påpeka att partiets kandidat Roy Moore var en lite väl kontroversiell kandidat. Han är känd för islamofobiska åsikter och för att ha kallat homosexualitet för ondska och har dessutom anklagats för sexuella trakasserier gentemot minderåriga.

Gör skillnad

Oavsett om Demokraterna eller Republikanerna om ett år har majoriteten i senaten lär det bli fortsatt trögt att få igenom reformer. Republikanerna har – trots att man styr såväl senaten som representanthuset och Vita huset – under året inte kunnat räkna hem någon stor lagstiftningsseger. Såväl ultrakonservativa som mer moderata partimedlemmar protesterade, av olika skäl, mot försöken att riva upp sjukförsäkringslagen "Obamacare". Och kamrarna håller fortfarande på att försöka jämka ihop sina förslag till skattereform.

- Jones kommer att göra skillnad, i senaten spelar varje ledamot stor roll. Nu har Republikanerna knappt råd med några avhopp, säger Galdieri.

Fakta: USA:s kongress

Kongressen är den federala lagstiftande församlingen i USA med säte i Capitolium i huvudstaden Washington DC.

Den består av senaten med 100 ledamöter, två från varje delstat, och representanthuset med 435 platser, fördelade i relation till delstaternas folkmängd. I nuläget har Republikanerna majoriteten i båda kamrarna: 52 platser i senaten och 239 i representanthuset.

Ledamöterna i representanthuset går till val vartannat år. Senatorerna väljs på sex år (vartannat år löper omkring en tredjedel av deras mandatperioder ut).

Kongressen stiftar federala lagar, beslutar om skatter och anslag samt godkänner ministrar och andra höga tjänstemän. Federala tjänstemän, inklusive presidenten, och domare kan avsättas av kongressen genom riksrätt. Lagar som stiftas av kongressen kan underkännas av Högsta domstolen.

Amerikanerna hyser inte särskilt höga tankar om sina folkvalda i kongressen. 13,2 procent tycker att ledamöterna gör ett bra jobb medan 75,2 procent är av motsatt åsikt.

Källa: Representanthuset, senaten och Real Clear Politics

Mest läst