Afghanistan: Svårt att leva i ständig oro

Afghanistan idag: Talibaner på våroffensiv har framgångar i Kunduzprovinsen i norr. Terrornätverket IS sprider bomber och skräck. USA och försvarsalliansen Nato lovar sända ytterligare trupper för att om möjligt höja en säkerhet som de afghanska styrkorna inte förmår själva ännu 16 år efter den västerländska interventionen för att krossa talibanstyret.

Det är en mörk sida av verkligheten som kan möta flyktingar som återvänder efter att ha blivit avvisade i Europa. GP skrev i går om ensamkommande unga som gjort Nordstan till sitt hem i Göteborg.

– Det är inget tvivel om att situationen har försämrats. Det är mycket bekymmersamt både vad gäller säkerhet och ekonomiska möjligheter att försörja sig, säger Björn Lindh vid Svenska Afghanistankommittén i Kabul.

Provins avgörande

Den som återvänder ensam, utan familj och socialt nätverk är mycket utlämnad. Avgörande är också i vilken provins man bor, om det är strider eller lugn.

– Mitt i eländet finns folk som också har en vardag och går till jobbet, konstaterar Björn Lindh.

Det finns trots allt ett system i mottagandet, berättar han.

– Jag kan inte säga om det fungerar eller inte. Det återstår att se. Men minderåriga ska inte skickas tillbaka om de inte har en identifierad kontakt här. Äldre som återvänder frivilligt får 30 000 kronor i handen för till exempel boende, transporter eller utbildning. Det är i alla fall någon form av stöd, men det räcker ju inte i all evighet. De måste kunna tjäna pengar och försörja sig.

Konflikten har eskalerat

I delar av landet kan människor leva normalt. Men våldsamheterna sprider sig och konflikten har eskalerat. Visserligen noterar FN:s mission för Afghanistan, Unama, i årets första kvartalsrapport en liten nedgång i antalet civila offer.

Men samtidigt har de upptrappade striderna drivit över 70 000 afghaner på flykt från sina hem sedan årsskiftet. De flyr våldet, men möter ofta diskriminering i andra delar av landet, enligt FN.

– Det är som alltid i Afghanistan. Framtiden går inte att sia om, säger Björn Lindh.

– Det stora frågetecknet är vart landet ska ta vägen. Krigandet har pågått i så många år och man undrar om det ska bli ett nytt Syrien. Kommer det totala sönderfallet att inträffa med olika grupper som slåss mot varandra, eller kommer man att klara att gradvis stabilisera förhållandena?

Ökänd krigsherre har återvänt

Häromveckan angrep talibaner andra talibaner, talibaner stred mot konkurrerande IS-krigare, medan amerikanska specialförband dödade en IS-ledare i de oländiga bergstrakterna i Nangarharprovinsen nära gränsen till Pakistan. Det föregicks av att USA släppte sin största konventionella bomb över ett tunnelkomplex med IS-terrorister.

Efter tjugo års frånvaro har också den ökände krigsherren Gulbuddin Hekmatyar, kallad "slaktaren av Kabul", återvänt till huvudstaden med följe. Han betraktades tidigare som terrorist, men har nu skrivit på ett fredsavtal med den afghanska regeringen.

– Det tolkas ändå som ett framsteg att de skrivit på ett fredsavtal och uppmanar talibanerna att ansluta sig till en fredsprocess. Men när jag pratar med folk på jobbet är det många som är oroliga för det här. De etniska motsättningarna kan öka mellan olika folkgrupper, säger Björn Lindh och tillägger:

"Ingen ställs till svars"

– Hekmatyar är en man med väldigt mycket blod på sina händer. Detta är ännu en gång ett bevis på att ingen i det här landet ställs till svars för massakrer och brott mot mänskligheten.

Själv känner Björn Lindh sig någorlunda trygg, han kan ibland till och med gå ut på restaurang.

– Oron bland oss är att IS ska växa i styrka, säger han. Talibanerna är ändå någorlunda förutsägbara. Deras mål är militärer, poliser, åklagare, ambassader, militärfordon. Risken för oss är att vi råkar vara i närheten. IS däremot smäller bomber precis var som helst, på marknader och i folksamlingar. Med ett starkare IS skulle otryggheten definitiv öka.

TEXT

Jan Höglund

jan.hoglund@gp.se