Putin utnämndes den 9 augusti 1999 som premiärminister för den Ryska federationen. I valet 26 mars 2000 valdes han för första gången till president. Hans snabba framgång fick experter runt om i världen fråga sig: vem är egentligen Vladimir Putin?
– Han var inte känd bland den vidare kretsen i utlandet, men internt var han det. Han sågs vid detta tillfälle som en kompromisskandidat. En rysk kommentator beskrev Putin som att "hans politiska konturer var lika urskiljbara som konturerna på en svart katt i ett mörkt rum," säger Bo Petersson, Rysslandsexpert och professor vid Malmö universitet.
I ansedda Levada-institutets nationella mätningar har Vladimir Putin genom åren legat kontinuerligt högt i popularitet, även om nivåerna av har pendlat mellan 60 och oftast långt över 80 procent.
– Putin har vunnit popularitet genom Rysslands återkomst som stormakt efter Sovjets fall. Genom att värna om de traditionella värdena har han blivit en motpol till EU och USA och det moraliska förfallet som man menar sig se där. Han har även återbördat ett självförtroende och i stort sett lett landet ur den svåra socioekonomiska nöd som många led av under 90-talet. Men det har kommit till ett pris av ökad repression, mindre politisk rörelsefrihet och inskränkningar av pressfriheten.
De sex mest betydande händelserna
Med sina 20 år vid makten är Putin är den längst sittande ledaren i Ryssland sedan den sovjetiske diktatorn Josef Stalin. Rysslandsexperten och professorn Bo Petersson, listar nedan Putins sex mest betydelsefulla händelser under sin tid vid makten.
1. Makttillträdet:
När Rysslands dåvarande president, Boris Jeltsin, för 20 år sedan utsåg en vid tillfället relativt okänd Vladimir Putin till premiärminister, var det många som höjde på ögonbrynen. Jeltsin avgick sedan från sin tjänst i förtid, den 31 december 1999, vilket banade väg för tidigt presidentval i mars 2000 där Putin som tillförordnad president gick segrande ur valet.
– Den första milstolpen under Putins tid vid makten är själva makttillträdet vilket till stor del möjliggjordes av hans hårda linje i Tjetjenienkriget. Han vann snabbt stor popularitet på grund av sin vilja att till varje pris återupprätta Rysslands anseende och status som stormakt, säger Bo Petersson.
2. Kurskkatastrofen:
2000 förliste ubåten Kursk och sjönk till botten i Barents hav efter en explosion ombord. Samtliga 118 besättningsmän dog. I brev till nära och kära som har återfunnits framkommer att några av dem levde ännu någon dag efter olyckan i en sluten sektion av ubåten, men dog på grund av att presidentens brist på agerande fördröjde hjälpinsatsen. Detta blev Putins första stora kris.
– Putin hade i detta läge en katastrofal mediehantering. Han var på semester och var länge oanträffbar. Här hängde karriären på en skör tråd, men jag tror att detta lärde Putin mycket om hur man hanterar media och agerar i en kris.
3. De gyllene åren:
2000-2007 kan beskrivas som "de gyllene åren" och blev Putins räddning undan debaclet med Kursk. Ryssland, som världsledande exportörer av olja och gas, drog stor vinning av den stärkta marknaden.
– Alla siffror pekade på helt rätt håll vilket innebar en rask påfyllnad i kassakistan. Putin fick stämpeln som någon som kunde uträtta ekonomiska storverk, säger Bo Petersson.
4. Tandemöverenskommelsen:
Den så kallade "tandemöverenskommelsen" skapade ytterligare en kris för Putin mellan åren 2011 och 2012. Dmitrij Medvedev var vid denna tid president eftersom konstitutionen inte tillåter presidenten att sitta mer än två mandatperioder i följd. Putin var hans premiärminister och var i realiteten den som styrde.
– Putin och Medvedev bestämde sig för att byta poster inför valet. Medvedev avstod från att ställa upp i presidentvalet 2012, till förmån för att Putin som därmed skulle kunna återgå som president. Det var djupt impopulärt bland befolkningen eftersom det lästes som ett förakt mot vad som fanns kvar i fråga om demokrati i Ryssland. I slutet av 2011 var det val till ryska duman, alltså parlamentet, vilket kantades av betydande valfusk. Då och i samband med presidentvalet 2012, som inte heller var invändningsfritt, hölls massdemonstrationer i de större städerna. Det var första gången som Putins popularitet var rejält i gungning.
5. Annekteringen av Krim:
Den mest omstridda händelsen under Putins senaste presidentperiod är annekteringen av Krim från Ukraina våren 2014, vilken har fördömts internationellt. Men i hemlandet var det en av presidentens mest framgångsrika aktioner.
– Annekteringen boostade verkligen hans popularitet. Det gjorde så att popularitetssiffrorna bland folket hamnade en bra bit över 80 procent, och stannade på sådana nivåer fram till förra sommaren, säger Bo Petersson.
6. Pensionskrisen:
Sommaren 2018 vände sedan populariteten nedåt i samband med "pensionskrisen", då Putin på grund av en återigen ansträngd ekonomi drev igenom en höjning av pensionsåldern i landet. För män höjdes pensionsåldern till 65 år, vilket även är medellivslängden för en rysk man.
– Det här var något som slog hårt mot Putins anseende, som en ledare som värnar om folket och den vanliga människan. Detta är en kris som Putin fortfarande inte har hämtat sig från, och man undrar vad han tänker sig att hitta på för att återupprätta sin popularitet? Ett klassiskt recept, även bland andra stormakter, är ju att visa musklerna på den internationella arenan. Här i ligger en fara som är svår att bortse ifrån.
Detta säger bilderna på Putin
Putin har alltså genom hela sin tid vid makten strävat efter att åter igen göra Ryssland till en stormakt och stärka landets muskler i omvärldens ögon. För sina många äventyrliga bilder, har han blivit både omtalad och baktalad.
För att skapa klarhet i vad är syftet är med dessa bilder, tog GP hjälp av Nicklas Håkansson som forskar inom i politisk propaganda vid Göteborgs universitet.
– I dag talar man ofta om opinionsbildning i stället för propaganda. Det kan inbegripa många saker, men personlig image är väldigt betydelsefullt och att utge en trovärdig bild av sig själv. Bilderna vi ser på Putin ska spegla hur han är som person. De ska visa att han är president, en mycket mäktig person, någon som är kompetent att leda, säger Nicklas Håkansson och fortsätter:
– Men han behöver också knyta an till människor, till deras vardag och värderingar. Det kan han göra genom att framstå som en folklig person som lyssnar och förstår folket. Detta gör han sedan till en mediehändelse, där bara önskningar eller problem som han kan åtgärda släpps fram.
I Putins bilder ses han ofta posera på hästryggen eller under jakt- och fisketurer i den ryska vildmarken. Inte sällan i bar överkropp. Dessa är bilder som har en rad bibetydelser, menar Nicklas Håkansson.
– Associationerna som uppstår när Putin kommer ridande till häst är ju att "Här är riddaren som ska rädda landet." Att han är stark person, både fysiskt och psykiskt. Det är även väldigt typiskt propaganda att klappa små söta djur som han ofta gör. Det är ett sätt att visa att man inte bara är stark och handlingskraftig, men också mjuk och förstående.
Vladimir Putin
Ålder: 66, föddes den 7 oktober 1952.
Ledarskap: President sedan 2012 och dessförinnan 2000–2008. Premiärminister var han 1999–2000 och 2008–2012. Formellt oberoende, men uppbackad av maktpartiet Enade Ryssland. Enligt konstitutionen kommer han inte att kunna ställa upp för omval när denna mandatperiod är över.
Bakgrund: Juristutbildning och rekryterades som 23-åring till den sovjetiska säkerhetstjänsten KGB, där han arbetade med kontraspionage och övervakning av utländska medborgare i Leningrad (numera S:t Petersburg). 1996 börjar han arbeta nära president Boris Jeltsin i Moskva, och utses till chef för den ryska säkerhetstjänsten FSB, det sovjetiska KGB:s efterträdare.
Övrigt: Har ett stort intresse för träning och har bland annat svart bälte i judo.
