”Skaffa pengar till löntagarnas pensioner” och ”Macron avgå!” uppmanade uppåt 2,8 miljoner demonstranter enligt fackets beräkningar, på de franska boulevarderna under tisdagen. Det är mer än under den förra jättestrejken som skakade landet den 19 januari.
Åtta fackföreningar som ofta varit delade i pensionsfrågan tidigare står nu enade. Det fick stora delar av landets transportsystem och oljeraffinaderier att stå stilla. Även cirka hälften av landets skolor var stängda.
– Främst är det vi kvinnor som kan förlora mest om reformen går igenom, säger 22-åriga juridikstudenten Thaïs Girard och 35-åriga läraren Sophie de Tollennaere med en banderoll i händerna nickar instämmande.
– Skaffar jag barn och är borta mer än lagliga 16 veckor, betalas inget till min pension, förklarar 25-åriga adjunkten Anaëlle Fontaine.
Tårgasgranater
Dagens franska pensionssystem anses vara ett av de mest generösa i hela EU.
– Vi strejkar inte bara mot försämringar. Utan kämpar även för förbättringar. Alla människor är värda en bra pension, säger 33-årige fransk-svenske Axel Persson som arbetar som lokförare i Parisregionen och är medlem i mäktiga och vänsterradikala facket CGT.
– Jag blir arg när beslutsfattare och industriledare vill spara på löntagarna. För att få dem på knäna, behövs dock fler och mer omfattande strejker i landet framöver, ropar han i folkmassan där slagorden skallar mot husväggarna.
Spänningar utbröt när demonstrationståget nådde kvarteret Montparnasse i Paris, vilket fick polisen att skjuta tårgasgranater. Säkerhetsstyrkor fick även skydda president Emmanuel Macrons favoritrestaurang La Rotonde.
Varnar för ”svenska konsekvenser”
– Vi vill inte bli fattigpensionärer vilket ofta är fallet i Sverige, säger Carole Girard anställd vid elbolaget Edf och berättar att många statsvetare varnar för ”de allvarliga svenska konsekvenserna”.
I efterkrigstid har varje fransk president sett det som ett måste att genomdriva en eller flera omfattande pensionsreformer.
Då Emmanuel Macron ännu inte lyckats med det sedan han valdes till president 2017, satsar hans regering hårt på att få igenom reformen innan sommaren.
Den innebär bland annat att pensionsåldern ska höjas från 62 till 64 år och det ska bli ett måste att arbeta i minst 43 år.
Högertidningen Le Parisien har meddelat att 25 procent av de män med lägst inkomst dock dör innan de når upp till den nu föreslagna pensionsåldern, något som skapat omfattande kritik.
Pension i Frankrike i dag
Idag kan man gå i pension vid 62 års ålder i Frankrike. Det är en av Europas lägsta pensionsålder.
Redan 2019 togs i Parlamentet beslutet att införa en ny pensionsreform. Efter hårda protester tvingades president Macron överge den.
Demonstrationerna mot regeringens aktuella pensionsreform är de största sedan coronakrisen.
Förlustfyllt pensionssystem
– Vi kommer dock inte att förhandla om pensionsåldern, har premiärminister Élisabeth Borne sagt med bestämdhet.
Vissa yrkesgrupper som inom järnvägen och byggindustrin har under årens lopp förhandlat om bättre villkor.
– Vårt nya system ska dock bli lika för alla. Det blir mer rättvist så, har hon sagt.
Emmanuel Macron bjöd nyligen in ett tiotal inflytelserika journalister till ett personligt möte där han sade att man måste rädda hela pensionssystemet och för att slippa skattehöjningar.
Han förklarade även att pensionssystemet går med förlust och motsvarar 14 procent av landets BNP. Uppåt 10 miljarder euro – över 112 miljarder kronor – skulle kunna sparas på reformen varje år, enligt presidenten.
– I dagsläget kanske det inte utgör en enorm summa. Men på sikt blir det en slant, kommenterar Bruno Palier, statsvetare specialiserad på EU:s pensionssystem och författare. Han är även knuten till Cnrs, Frankrikes största statliga forskningsinstitut.
– Men regeringen rider i motvind då man inom Macrons eget parti ‘’Pånyttfödelse’’ inte är överens om att reformen är positiv för medborgarna. Det försvårar möjligheterna att skaffa stöd från andra politiska partier i parlamentet, förklarar han.
Stor opinion emot
Hela 68 procent av de franska väljarna motsätter sig reformen enligt en opinionsundersökning gjord av Ipsos och tidningen JDD.
– Pensionsreformen kan bli en pyrrhusseger, alltså en dyrköpt seger. Inte minst om folks misstro mot politikerna ökar. Då vet man inte vad som kan ske, säger forskaren Bruno Palier till GP.
Med dagens pensionssystem planerar lokföraren Axel Persson gå i pension vid 57 år och skulle då kunna få 75 procent av sin nuvarande lön på cirka 2 600 euro i månaden (cirka 29 250 kronor).
– Det skulle bli nästan 2 250 euro (strax över 25 300 kronor), säger han och berättar att summan är uträknad på de sex månader lönen varit som bäst under karriären.
De som startar inom järnvägen i dag kommer att få jobba i minst 43 år och kan alltså gå i pension tidigast vid 64 års ålder. Dessutom skulle pensionen sänkas. Den kommer att bli 50 procent uträknad på de tjugofem bästa åren.
– En brutal försämring, säger Axel Persson.
Emmanuel Macron har under kriget i Ukraina beslutat höja den franska arméns budget med över 400 miljarder euro mellan åren 2024–2030.
– Nu uppmanar kritiker att presidenten minskar militärbudgeten för att hitta en lösning på folks pensioner, säger forskaren Bruno Palier.
– Fast då ingen fred är i sikte i Ukraina ännu, är det osäkert om han lyssnar.
El som strejkmetod
Flera gånger har strejkande stängt av elbolagens mätarställningar.
Flera bostadskvarter och sjukhus har därmed fått gratis el. Det är ett nytt sätt att protestera på.
LÄS MER:Baguetten hotad av höga elpriser – stora demonstrationer i Frankrike
LÄS MER:Pensionsprotesterna i fyra punkter
LÄS MER:Många pannkakor för Macron
