Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/5

Över 34 000 jordskalv på Island i väntan på utbrott

Spänningen är stor både under ytan och ovan jord på Island. Små skalv inträffar hela tiden. Beredskapen är hög. Seismologen Björn Lund följer dramat i väntan på det stora vulkanutbrottet.

Strömmar av magma rör sig i marken utanför huvudstaden Reykjavik. Aktiviteten har ökat och är mycket intensiv. Små jordbävningarna sker frekvent och kan förebåda ett stort vulkanutbrott på halvön Reykjanes strax söder om Reykjavik.

På bara sju timmar uppmättes 750 skalv på Island. På två veckor ska 34 000 skalv ha registrerats.

Björn Lund är universitetslektor i seismolog vid Institutionen för geovetenskaper i Uppsala och tycker det är en rimlig siffra:

– Bara under ett dygn den 10 mars uppmättes 2 600 jordbävningar, säger han till GP. Det är en oerhörd aktivitet och man är duktig på att uppmäta små jordbävningar. Nästan alla är väldigt små och känns inte. Pratar vi om magnituder är det mellan O och 1.

LÄS MER: Över 50 jordskalv i Reykjavik på Island senaste veckan

Osäkert om lavaflöde når bebyggelse

Just nu går det inte att säga om det blir ett stort vulkanutbrott på Island.

– Att det kommer vet vi. Men om det lugnar ner sig kan det dröja ytterligare tio eller 100 år. Det finns dock vissa tecken – brusande ljud och vibrationer av framträngande magma – som har gjort att man höjt varningsnivån. Flyget har en skala från grönt till gult, orange och rött. Det ligger nu på orange och det tyder på att man i stort sett är på randen till ett utbrott. Nu är man förberedd på att det kan komma ett under dagen, säger Björn Lund.

Island är alltid vulkaniskt aktivt, men att så mycket sker just nu beror på att magma har trängt upp mot jordskorpan.

– Vi kallar det magma så länge den är under jord. När den blir synlig vid vulkanutbrott är det lava. När magman tränger upp genom jordskorpan pressas sprickor ut åt sidan och framkallar jordbävningar. Det är tusentals småskalv, men trycket kan även leda till spänningsförändringar i större områden. Då kan man få riktigt stora jordbävningar. Det är magman som gör att det blir så enorm skalvaktivitet.

Det har varit fyra eller fem jordbävningar av magnitud 5 på Island sedan det stora 5,7-skalvet inträffade den 24 februari, enligt Björn Lund.

Riskerna för människor vid ett utbrott är trots allt begränsade, bedömer han:

– Det sker i ett område på Reykjaneshalvön som är obebyggt. Om det sker ett utbrott just här blir det en sprickvulkan; det öppnar sig en spricka på kanske en eller flera kilometer ur vilken lavan kommer att strömma ut. Det blir förmodligen inte ett större askmoln eller en större explosion. Dels är det en bergart som inte innehåller så mycket ämnen som lätt förgasas, dels finns det ingen glaciär ovanpå.

LÄS MER: Vulkanerna som mullrar runt om i världen

Utbrottet 2010 lamslog flygtrafiken

Det hade Eyjafjallajökull som fick ett utbrott på Island 2010 när ett gigantiskt moln av vulkanisk aska steg upp, spred sig och lamslog den transatlantiska flygtrafiken. Det är Islands femte största glaciär som vilar på vulkanen. Den hade dessutom en annan typ av magma än vad som nu är fallet på Reykjanes, enligt Björn Lund.

– Man räknar med att det blir mindre askmoln i ett första skede, säger han. Förmodligen kommer det bara att öppna sig en spricka och lavan strömmar ut. De beräkningar av lavaflödet som har gjorts visar att det förmodligen inte kommer att nå bebyggda områden om det inte blir ett stort och långvarigt utbrott.

Björn Lund följer aktiviteten på Island. Bild: Mikael Wallerstedt
Björn Lund följer aktiviteten på Island. Bild: Mikael Wallerstedt

Men om man inte är så orolig för det första skedet vet ingen hur länge hur utbrottet kan hålla på.

– Mellan 1100- och 1300-talet var det många och stora vulkanutbrott på Reykjanes. Stora delar av halvön är täckt av lava från den tidsperioden. Men sedan 1300-talet har det inte varit några vulkanutbrott, säger Björn Lund.

Med medias dygnet runt-bevakning och filmer som snabbt kan nå alla via sociala medier får vi ofta spektakulära bilder på rykande vulkaner och lavaflöden. Det finns dock ingen vetenskaplig grund för att säga att det har skett en förändring i den vulkaniska aktiviteten, så som har skett i klimatet till följd av utsläpp och uppvärmning.

– Det vi kallar en rimlig tidshorisont på några tusentals år är aktiviteten jämn. Det sker inga stora förändringar även om det varierar. Vi har ständigt i genomsnitt 40-50 pågående vulkanutbrott på jorden. Det kan vara uppemot 60-90 olika vulkaner som har utbrott nästan varje år, som Etna på Sicilien. Kīlauea på Hawaii har i stort sett ett konstant utbrott.

LÄS MER: Vulkanen Etna i nya spektakulära utbrott

Utbrott på Island vart femte år

På Island har det varit ett utbrott på någon vulkan vart femte år. Även Italien har vulkanisk aktivitet vid Etna, Vesuvius utanför Neapel och Stromboli, en av de Eoliska öarna i Tyrrenska havet strax norr om Sicilien. Även i Sverige inträffar jordskalv praktiskt taget varje dag:

– Vi registrerar i det svenska nätet ungefär två skalv per dygn. De allra flesta är så små att de inte märks. Vi brukar säga att det per år är mellan 20 och 30 jordskalv som vi känner av. I genomsnitt har vi kanske ett eller två skalv av magnitud 3 eller större per år. Vi är förskonade med en väldigt låg skalvaktivitet jämfört med nästan alla andra länder, säger Björn Lund.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.