Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Storbritanniens premiärminister Theresa May. Bild: Matt Dunham

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Ödesdag för brexit: Kan Theresa May undvika kaos?

Utträdesavtalet och en deklaration om den framtida relationen. Det är agendan när EU:s stats- och regeringschefer samlas i Bryssel på söndagen. Men om det är början på slutet, eller slutet på början av ett kaos, vet ingen. Detta är fem personer med huvudroller i det fortsatta politiska spelet om brexit.

THERESA MAY

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

STORBRITANNIEN

Hon är ifrågasatt och utmanad av en högröstad opposition i det konservativa partiet och i Labour. Det är tveksamt om hon kan få igenom sitt utträdesavtal i underhuset nästa månad. Ett godkännande i Bryssel blir bara en etappseger. För Theresa May fortsätter kampen på hemmaplan för att överleva politiskt och få en ordnad skilsmässa från Europeiska unionen den 29 mars nästa år.

Utan folkomröstningen sommaren 2016 hade hon inte varit premiärminister. Sannolikt skulle hon ha suttit kvar som inrikesminister i David Camerons regering. Tanken på att britterna skulle lämna EU hade varit en fotnot om en motrörelse som inte nådde ända fram.

Men oväntat vann lämna-sidan knappt. Cameron avgick och May ställde upp i valet av ny partiledare. Hon vann och utsågs den 13 juli 2016 till ny premiärminister. Under drygt två år och fyra månader har hon orubbligt hävdat att majoritetens vilja gäller, det är inte tal om en ny folkomröstning. Det är hennes plikt, upprepar hon, att genomdriva brexit, om det så skulle vara till priset av ett utträde utan avtal och in i ett mörker av osäkerhet.

Men nu finns det ett 585 sidor långt utkast. Skilsmässan kostar britterna närmare 500 miljarder kronor. De får en övergångstid fram till slutet av 2020. Gränsen mellan republiken Irland och Nordirland hålls öppen. EU:s tullregler tillämpas i Storbritannien. Däremot är det öppet för tolkningar om vad som händer efter tidsfristen om de inte har kommit överens om en permanent lösning.

Theresa Mays kritiker anklagar henne för att göra Storbritannien fortsatt beroende av EU till höga kostnader och utan inflytande över besluten. Flera medlemmar av kabinettet har avgått i protest, däribland två brexit-ministrar och en utrikesminister.

62-åriga Theresa Mays tid vid makten har präglats av förhandlingarna om en mycket osäker reträtt från den europeiska gemenskapen. Hon utlyste förra året ett parlamentsval som skulle stärka henne, men gjorde henne svagare och i minoritetsställning. Själv säger hon med en envishet som för tanken till självplågeri att hennes lösning är den bästa och att britterna tar tillbaka kontrollen över gränser, skatter och domstolar:

— Vi har i sikte ett avtal som kommer att fungera för Storbritannien och, låt ingen betvivla det, jag är beslutsam att leverera det.

Europeiska rådets ordförande Donald Tusk.. Bild: Francisco Seco

DONALD TUSK

POLEN

Som Europeiska rådets ordförande kallade Donald Tusk till dagens extra toppmöte. Han hade en hälsning till sina brittiska vänner:

— Även om det är sorgligt att ni lämnar oss kommer jag att göra allt för att avskedet ska bli så smärtfritt som möjligt, både för er och för oss.

Han tackade EU:s chefsförhandlare Michel Barnier och dennes team för ett exceptionellt hårt arbete:

— Michel, vi gav dig ett stort förtroende, och det var rätt beslut. Du har uppnått våra två viktigaste mål. För det första såg du till att begränsa den skada som brexit orsakar, och för det andra säkrade du de 27 EU-medlemsländernas och hela Europeiska unionens grundläggande intressen och principer. Om jag inte vore säker på att du gjort ditt bästa för att skydda de 27 EU-ländernas intressen skulle jag inte föreslå att avtalet formaliseras.

61-årige Donald Tusk är född i Gdańsk och var redan under studietiden aktiv för Solidaritet, rörelsen som under fackföreningsledaren Lech Wałęsa gick i fronten för motståndet mot kommunistregimen och orsakade regimförändringarna inom Östblocket.

För Tusk tog den politiska karriären fart och han ledde det liberalkonservativa partiet Medborgarplattformen mellan 2003 och 2014. Han var Polens premiärminister mellan 2007 och 2014 och blev Europeiska rådets ordförande den 1 december 2014.

Nu är han EU:s främste representant, ofta vid sidan av Federica Mogherini, unionens höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik. Tillsammans med EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker utgör de en trojka som för unionens talan i världen.

De är bekymrade över att unionen krymper till 27 medlemmar. Sammanhållning och solidaritet sätts på prov när högerpopulism och nationalism växer i unionen och ifrågasätter grundläggande värderingar. Och i maj hålls val till EU-parlamentet där splittringen kan öka ytterligare.

— Sedan första början har vi varit övertygade om att alla förlorar på brexit, och att våra förhandlingars mål bara är att begränsa skadorna, säger Donald Tusk.

Tvistefrågor återstår in i det sista, till exempel om fiskerättigheter och Gibraltars status. Om utkastet godkänns kommer det att överlämnas till Europaparlamentet för godkännande. Efter det antar ministerrådet det slutgiltiga utträdesavtalet. Men detta förutsätter givetvis att det godkänns av det brittiska parlamentet.

Irlands premiärminister Leo Varadkar.. Bild: Olivier Matthys

LEO VARADKAR

IRLAND

Efter brexit ligger premiärminister Leo Varadkars land vid unionens yttre gräns, mot Nordirland. Det är känsligt eftersom minnena från dagarna av våld i norr förskräcker. Republikaner stod mot unionister, katoliker mot protestanter. Först med fredsavtalet på långfredagen 1998 upphörde dödandet — och de av checkpoints och soldater bevakade gränsövergångarna.

Sedan dess är gränserna osynliga, i ett grönt och vackert landskap. Dagligen passerar människor och gods i ett gemensamt ekonomiskt beroende som ingen vill ändra på. Under brexit-samtalen har gränsfrågan i det längsta varit den svåraste. Många har varnat för att gamla konflikter riskerar att väckas till liv om gränskontrollerna införs igen.

Fortfarande kan detta få utträdesavtalet att haverera. Det är sagt att EU:s tullregler ska gälla under en övergångsperiod fram till slutet av 2020, med en avstämning sommaren 2020. Men vad händer om parterna inte når en varaktig uppgörelse? Måste Nordirland i praktiken knytas närmare EU för gränsens skull?

39-årige Leo Varadkar vill bygga broar snarare än nya gränser, säger han. Han värnar om förhållandet till grannar, inom EU och mellan EU och omvärlden. Den irländska regeringen position är att nu bygga en ny relation med Storbritannien.

Uppgörelsen om utträdet, säger han, slår vakt om jobben, ekonomin och försvarar medborgarnas rättigheter och frihet i norr och söder.

Den irländska regeringen har inte någon dold agenda. lovar han.

— Vår enda röda linje är att skydda Långfredagsavtalet, freden i Storbritannien och Irland, politisk maktfördelning i Nordirland och närmare samarbete mellan norr och söder och, över allting, ingen hård gräns.

Bara om en majoritet av medborgarna uttrycker en önskan om att ändra på Storbritanniens konstitutionella status i Nordirland kan det bli aktuellt, enligt Leo Varadkar.

Nordirländska Demokratiska unionistpartiets ledare Arlene Foster.. Bild: Frank Augstein

ARLENE FOSTER

NORDIRLAND

Theresa May är beroende av Arlene Foster. Hon leder nordirländska Demokratiska unionistpartiet, DUP. Efter det brittiska parlamentsvalet förra året måste May ha stöd av DUP:s tio ledamöter för att få igenom lagar och andra majoritetsbeslut.

Samarbetet med DUP är skört av flera skäl. För 48-åriga Arlene Foster är kopplingen till London och Storbritannien helig. Det finns inget utrymme för kompromisser. Därför ser DUP med misstänksamhet på utkastet till utträdesavtal.

I förlängningen kan avtalet, enligt DUP, leda till specialregler för Nordirland och till och med en gräns i Irländska sjön. Så kan det gå om partnerna inte kan enas om villkoren efter övergångstiden och en nödlösning på EU:s villkor, en backstop på engelska, är enda chansen att hålla gränsen öppen. Det är oacceptabelt, enligt Foster.

— Europeiska unionens fokus på gränsen mellan Nordirland och republiken Irland har bara varit en taktik för att nå målet med förhandlingarna, sade hon häromdagen och fortsatte:

— Utträdesavtalet baserades på det falska valet att en intern brittisk gräns var enda sättet att förhindra en hård gräns mellan Nordirland och republiken Irland.

För Theresa May är DUP.s lojalitet inte självklar vid en omröstning i parlamentet nästa månad. Där finns redan ett stort motstånd inom olika politiska läger. Utan DUP blir risken ännu större för att avtalet faller och EU och Storbritannien är tillbaka på ruta ett, med bara tre månader kvar till brexit.

Utan avtal blir det en hård gräns, troligen en regeringskris och kanske ett nyval. De ekonomiska konsekvenserna av ett politisk, ekonomiskt och socialt kaos går inte att föreställa sig.

Skottlands försteminister Nicola Sturgeon.. Bild: Stefan Rousseau

NICOLA STURGEON

SKOTTLAND

Nicola Sturgeon kan också stjälpa Theresa Mays planer. Den 48-åriga skotska försteministern och ledaren för Skotska nationalistpartiet var drivande bakom en folkomröstning om skotsk självständighet 2014 (55,3 procent röstade nej, 44,7 procent ja). Hon har upprepat sitt krav på en ny omröstning, men utan gehör från Theresa May.

I brexit-frågan är Nicola Sturgeon en tuff kritiker och nagel i ögat på May. Hon avvisar varje särlösning där alla delar av Storbritannien inte behandlas lika. Hon godtar inte att Nordirland skulle få särskilda förmåner och Skottland behöver konkurrera på sämre villkor. Det skulle, enligt Sturgeon, försätta Skottland i en ofördelaktig situation.

Hon sade nyligen vid ett ekonomiskt forum i Dundee att partiets ledamöter kommer att rösta emot premiärministerns förslag till avtal med EU. Hon trodde att det finns en politisk majoritet för att inte klippa banden till EU på handels- och tullområdet.

—Det går att undvika ett dåligt avtal eller inget avtal alls. Att lämna den inre marknaden skulle vålla stor skada för arbete och levnadsstandard i Skottland. För mig är alternativet att hela Storbritannien fortsätter att vara en permanent medlem av EU:s inre marknad och tullunionen.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.