Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Överbefälhavare Micael Bydén vid Folk och försvars rikskonferens i Stockholm på tisdagen.  Bild: Anders Wiklund/TT
Överbefälhavare Micael Bydén vid Folk och försvars rikskonferens i Stockholm på tisdagen. Bild: Anders Wiklund/TT

ÖB: ”Vi kan inte utesluta någonting i det här skedet”

– Vi kan inte utesluta någonting i det här skedet. Det är helt beroende på de ryska intentionerna och vilken risk man är beredd att ta. Det säger ÖB Micael Bydén till GP inför hotet om en ny rysk invasion i Ukraina.

Ryska militära förband finns längs gränserna till Ukraina, som en griptång i tre riktningar. Enligt uppgifter kan det röra sig om kanske 100 000 man.

– Kriget har pågått sedan 2014 och böljat fram och tillbaka, säger ÖB Micael Bydén. I våras kom tydliga indikationer på truppförstärkningar från rysk sida i regionen. Vi följer utvecklingen noggrant och kunde själva identifiera vad som pågick.

Svensk militär har en god uppfattning om förbandens storlek och förmågor och vad de kan åstadkomma. Det gäller även vilka ytterligare förstärkningar som måste tillföras för ett mer omfattande insats. Ett begränsat anfall kan komma snabbt, men en operation på bredden och djupet tar längre tid, enligt ÖB Micael Bydén:

– Delar av de ryska förband som finns på plats kan agera här och nu. Men absolut inte alla. Vapensystem och materiel är framme, men personalen kan vara någon annanstans. Förstärkningar måste göras för att klara en långvarig militär operation.

Två faktorer avgörande för Putin

Två faktorer blir avgörande för president Vladimir Putin och hans generaler vid ett eventuellt anfall mot Ukraina: vilka intentioner de har och vilka risker de är beredda att ta.

– Det är förenat med stora risker, det är min bedömning, säger ÖB.

Ukraina har politiskt, ekonomiskt och materiellt stöd av USA, Nato och EU. Utländska officerare, även svenska, är instruktörer. Landets försvarsmakt är mycket bättre förberedd, utrustad och motiverad än vid annekteringen av Krim och krigsutbrottet i öster för åtta år sedan. Det finns ett ökat motstånd hos den ukrainska befolkning.

– Det är svårt eller omöjligt att bedöma vilket utfall som är det troliga. Vi kan inte utesluta någonting i det här skedet. Det är helt beroende på de ryska intentionerna och vilken risk man är beredd att ta, säger Micael Bydén.

ÖB talar om att vi befinner oss i en allvarlig säkerhetspolitisk situation med en storpolitisk kraftmätning. Ryssland är berett att använda militära medel för att uppnå sina politiska mål.

– Att de menar allvar är uppenbart, säger han.

Spänningarna mellan öst och väst har inte varit så stora sedan kalla kriget och Sovjetunionens fall för trettio år sedan.

– Under min tid i försvarsmakten har jag aldrig upplevt en situation där retoriken och positioneringen är så hård från båda sidor. Med de skarpa ryska kraven på en ny säkerhetsordningen når vi en ny konfliktnivå. Förutsättningarna för svensk säkerhetspolitik, med militärt samarbete, skulle raseras, säger Micael Bydén.

Påtaglig spänning i och kring Östersjön

Spänningen i och kring Östersjön är påtaglig med konflikterna i Belarus och Ukraina. Sverige följer vad som händer, hur den ryska militära förmågan utvecklas, och anpassar den svenska beredskapen.

– Vi kan inte vara statiska, säger ÖB. Jag lägger just nu ett hårt tryck på organisationen. Vi försöker lägga övningar närmare den skarpa verksamheten och vara synliga för att markera. Vi ökar vår närvaro i landet, är mer i luften, på havet och på marken och förstärker vår förmåga att fatta beslut för att vara snabbare på plats.

Samtidigt är hoten så mycket mer än väpnade anfall. Hybridattacker, cyberangrepp, propaganda, påverkan och spioneri sker dagligen med medel som skadar Sverige. Det sker i en odefinierad gråzon mellan krig och fred. Syftet kan vara politiskt eller ekonomiskt, som en utpressningsattack mot Kalix kommun nyligen.

Ryska kriminella eller statliga aktörer har pekats ut som ansvariga bakom omfattande hackerattacker i USA och Europa. Men personer och grupper är aktiva med olika syften i många länder. Det är oklart om polisen har någon misstänkt i Kalixfallet.

Konsekvenserna av cyberattacker kan bli förödande om elnät eller annan samhällsviktig infrastruktur lamslås, varnar ÖB. Han beskriver hotbilden som global, där allt hänger ihop.

”Säkerhetsituationen har blivit tuffare”

I Mali har Sverige flera hundra soldater i flera missioner. Det fattiga och krigshärjade landet styrs av militärer som inte vill lämna över makten. Den västafrikanska gemenskapen Ecowas har stängt gränserna och infört sanktioner. Samtidigt finns ryska legosoldater ur den ökända Wagnergruppen i landet.

Efter att den här intervjun gjordes, och efter ett möte mellan EU:s försvars- och utrikesministrar i Frankrike, överväger den svenska regeringen att dra hem sina styrkor från landet tidigare är tänkt.

– Säkerhetssituationen för det maliska folket och för oss har blivit tuffare med flera aktörer och mer attacker, konstaterar ÖB.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.