Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

ÖB Micael Bydén. Bild: Anders Wiklund/TT

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

ÖB: Logiskt att svensk militär går in i Finland i kris och krig

Svensk och finsk militär knyts samman. På sikt ska upp till en brigad med flera tusen soldater kunna sättas in på andra sidan gränsen i händelse av kris eller krig.
– Det är helt logiskt, säger ÖB Micael Bydén till GP.

Försvarsberedningen föreslår i sin slutrapport en upprustning som saknar motstycke i modern tid. Nya regementen, dubbelt så många värnpliktiga och en ny krigsorganisation som ska kunna motstå ett väpnat angrepp är bara början på en lång uppräkning. Det råder enighet om inriktningen, men inte finansieringen.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

– Från vår sida är det en rapport som vi välkomnar och som ligger väl i linje med de militära råd vi har gett. Det är positivt med satsningarna och är en mycket viktig signal om att försvarsförmågan är viktig, säger ÖB.

Finland har en särställning

Centralt i förslaget är tre mekaniserade brigader och en motoriserad brigad. En av dessa ska kunna delta i försvaret av Finland. Beredningen anser att förhållandet till Finland har en särställning. Det bör prioriteras högt och även gälla planering för situationer av kris, krigsfara och krig.

"Försvarsberedningen anser att Sverige bör göra ett tydligt ställningstagande att vi, i händelse av en kris i vårt närområde, vore beredda att bistå Finland, om båda parter finner detta lämpligt. Beredningen menar att en sådan möjlighet måste förberedas, planeras och övas redan i fredstid."

– Finland är det tydligaste exemplet på fördjupat försvarssamarbete. Det är med finnarna vi har tagit det längst. Vi planerar för att kunna genomföra operationer bortom fredstid om vi skulle få ett sådant politisk beslut, säger ÖB.

Sverige och Finland är alliansfria, har en gemensam hotbild och ligger i ett geopolitiska känsligt område. GP var nyligen med när svenskt och finskt stridsflyg övade för att avvärja ett angrepp i norra Finland, På marken pågick den svenska arméövningen Northern Wind. Cirka 10 000 personer var med, varav omkring 7 000 från vad som kallades prioriterade samarbetsnationer: Finland, Norge, USA och Storbritannien.

Alliansfri men inte ensam

Det är bara ett exempel på hur Sveriges försvar, trots en formell alliansfrihet, ingår i ett större sammanhang med EU och försvarsalliansen Nato. Svensk militär deltar i internationella missioner och övningar runt om i världen. USA har haft förband och militär utrustning i Sverige inom ramen för ett så kallad värdlandsavtal med Nato. Det är till för att underlätta för Sverige att ta emot stöd och ge stöd.

Det är en samverkan som kommer att fortsätta, enligt Micael Bydén:

– Det finns inget avtal som säger att vi ska gå lika långt som med Finland. Däremot om vi tar de andra nordiska länderna finns det ju både vilja och ambition att fördjupa samarbetena. Det jobbar vi med kontinuerligt.

Det sker bland annat inom Nordefco, en nordisk samarbetsorganisation för att stärka och effektivisera ländernas försvar. Sverige är även nära partner till Nato, och deltar aktivt i det växande försvarssamarbetet inom EU. Det förkortas Pesco och ska fördjupa det försvarspolitiska samarbetet inom ramen för unionens gemensamma säkerhets- och försvarspolitik.

– EU är en av grunderna för svensk säkerhetspolitik. Så det är också en logisk utveckling, säger ÖB.

En kontroversiell fråga

En kontroversiell fråga är om EU ska ha en egen armé, något som Frankrike och Tyskland förordar.

– När det gäller en EU-armé har Sverige varit tydligt. EU ska inte duplicera utan komplettera Nato. Där är vi också med och driver frågor. Vi är en naturlig del av det arbetet.

Sverige har dock flera gånger sedan 2008 varit med i EU:s stridsgrupp, en militär insatsstyrka som inom tio dagar ska kunna sättas in i oroshärdar under en begränsad tid. Hittills har stridsgrupperna aldrig används i skarpa lägen.

Under första halvåret 2015 ledde Sverige senast den nordiska stridsgruppen. Under andra halvan av nästa år, under Tysklands ledning, kommer Sverige att bidra med specialister på kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära stridsmedel. Det sker, enligt regeringen, inom ramen för Pesco-samarbetet.

– Vi är en del av EU:s pågående insatser, säger ÖB. Vi driver också på hårt om att tredje part, att de som inte är EU-medlemmar, ska kunna vara med i de samarbeten vi har.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.