Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

En arbetare i delstaten Jammu och Kashmir i Indien sorterar använda plastflaskor som ska skickas vidare till en återvinningsanläggning.

"Återvunnen" plast dumpas i Asien

Sedan Kina i fjol slutade ta emot utländskt plastavfall har skräpet i stället översvämmat flera sydostasiatiska länder. Stora delar av plasten dumpas eller bränns i stället för att återvinnas, larmar miljöorganisationer.

Under många år var Kina världens största importör av plastavfall, varav huvuddelen återvanns och användes i nya produkter. När landet i början av 2018 plötsligt ströp importen motiverade man det med miljöskäl – plasten bidrog till Kinas stora problem med föroreningar.

"Saknar förmåga"

Problemen har nu flyttat och antagit värre skepnad i andra asiatiska länder, dit de rika ländernas skräp skeppas i stället, konstaterar miljöorganisationerna Greenpeace och Gaia. I en ny rapport har de kartlagt strömmarna mellan de största exportörerna och importörerna av sorterat plastavfall före och efter Kinas beslut.

Till en början ökade flödena rejält till Thailand, Malaysia och Vietnam. Men med de stora mängderna skräp följde olaglig dumpning och eldning vilket bland annat ledde till vatten- och luftföroreningar och missväxt, enligt rapporten.

- Det känns bra för i-länderna att deras skräp sägs bli återvunnet, men i verkligheten hamnar det i länder som inte har förmåga att hantera avfallet, säger Beau Baconguis, miljöaktivist vid Gaia i Filippinerna, till nyhetsbyrån Reuters.

Strömmar vidare

När medvetenheten om miljöproblemens koppling till plastavfallet ökade i Thailand och Malaysia tvingade proteströrelser fram åtgärder och regleringar från myndigheterna. Mycket av plastavfallet började då i stället skeppas till andra länder i regionen med mildare regleringar, såsom Indonesien och Indien, enligt rapporten.

- Så fort ett land reglerar importen av plastavfall strömmar det vidare till nästa oreglerade destination, säger Kate Lin vid Greenpeaces östasiatiska gren till Reuters.

Hon tillägger att allt större del av skräpet för varje flytt hamnar på den svarta marknaden vilket gör det svårare att spåra effekterna.