Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Syriska flyktingfamiljer har samlats i en buss för att resa till tillbaka till Syrien från Libanon som en del i en grupp av tusen flyktingar som fått tillstånd av den syriska regeringen att återvända. Bilden är från 28 juli 2018.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Återvändande syrier en pr-seger för al-Assad

Faror, fattigdom och ett sargat land. Framtiden är oviss för de syriska flyktingar som återvänder till hemlandet i takt med att inbördeskriget går in i en mer lågintensiv fas och grannländerna ökar pressen på syrierna. För diktatorn Bashar al-Assad är återtåget en pr-seger.

En majoritet av de 5,6 miljoner syrier som tvingats på flykt vill gärna återvända – men många bedömer att det är för osäkert. Den slutsatsen drar FN efter att ha intervjuat grupper av syriska flyktingar i utlandet.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Det utdragna inbördeskriget i Syrien har nu gått in i en något lugnare fas. Omkring 100 000 syrier har redan vänt tillbaka, och fler väntas följa efter. FN:s flyktingorgan UNHCR varnar dock för att vända hem, eftersom läget i landet ännu är mycket farligt – trots löften från Damaskus och Moskva om säkerhet för dem som återvänder.

- Speciellt om man har flytt från den syriska regeringen och tar sig till ett område som kontrolleras av regeringen kan man råka på stora problem. Det har gripits och torterats mängder av människor under det här kriget – vi talar om tiotusentals försvunna, säger Aron Lund, Syrienkännare knuten till Utrikespolitiska institutet.

Men även för personer utan politisk bakgrund är det farligt.

Trasigt land

Syrien är ett land i ruiner. Skolor och sjukhus är sönderbombade. Ekonomin är körd i botten och miljoner människor beroende av FN-hjälp för att överleva.

Till det kommer den politiska problematiken i de regeringskontrollerade områdena, säger Lund. President Bashar al-Assads styrkor kontrollerar i dag mer än hälften av landet.

- Det var repressivt redan innan kriget och det har bara blivit värre. Det handlar inte bara om politisk förföljelse utan också om att det finns korruption och kriminalitet, säger han.

Ytterligare en oro är den obligatoriska värnplikten. Det faktum att al-Assad lovat respit för de män som återvänder innebär inte att det verkligen blir så.

Legitimerar al-Assad

Åttio procent av de syrier som lämnat hemlandet befinner sig på flykt i grannländerna. Där är opinionen stark för att få flyktingarna att vända hem och flyktingbördan används som ett slagträ i den politiska debatten i till exempel Libanon.

- Man kan tänka sig att jordanska myndigheter också kommer att börja sätta press på flyktingar att lämna landet. Och i Turkiet talar man om att deportera flyktingar tillbaka till oppositionskontrollerat område, säger Lund.

Libanon har under 2018 trots det farliga läget börjat organisera återvandring i samarbete med Damaskus, som ur både politiskt hänseende och pr-synpunkt har intresse av att de syriska flyktingarna återvänder.

- Den syriska regeringen har förstått att man kan vinna på att ta emot något som de andra länderna inte vill ha – flyktingarna. Och de länder som är intresserade av att skicka tillbaka flyktingar måste ta kontakt med den syriska regeringen och alltså erkänna al-Assad, säger Lund.

"För farligt"

Organisationer höjer ett varningens finger för att återvandringen i en del fall kanske sker med tvång, när mottagarländernas regeringar vill blidka den inhemska opinionen. I april ska exempelvis 500 syriska flyktingar ha tvingats återvända från Libanon.

- Det är väldigt viktigt att återvändandet är frivilligt, säger Caroline Bach, talesperson för UNHCR i norra Europa.

De som bestämmer sig för att återvända har en laglig rätt att göra det. Men UNHCR betonar att det är svårt – ibland omöjligt – att få tillräckligt med information inifrån Syrien för att kunna göra en säkerhetsbedömning.

- Vi kan i nuläget inte bekräfta att det är hållbart för människor att återvända till alla delar av landet, säger Bach.