Miljögifter, övergödning och fysisk påverkan är tre faktorer som leder till att många av de västsvenska vattendragen i dag inte når upp till EU:s krav på en god status.
Fastighetsägare med enskilda avlopp, småskaliga kraftverksanläggningar som hindrar fiskars vandring i vattendragen och jordbruket som orsakar en stor del av övergödningen är några som kan komma att påverkas av hårdare miljökrav de närmaste åren.
Det framgår av Vattenmyndighetens förslag på vilka åtgärder som kommuner och myndigheter måste göra fram till 2021 för att få god vattenkvalitet i distriktet.
Det finns tre stora problem för distriktet enligt åtgärdsförslaget.
En fysisk påverkan som gör att fisk och andra vattenlevande organismer inte kan vandra fritt. Hälften av sjöarna och två tredjedelar av vattendragen i området bedöms ha detta problem.
Det kan handla om vägtrummor som är felaktigt lagda eller småskaliga, ibland förfallna, kraftverksanläggningar som hindrar fria passager. Inom Vattenmyndigheten Västerhavet finns 580 små vattenkraftverk som tillsammans står för 0,69 procent av energiproduktionen i landet.
– Samhällsnyttan är inte stor, sen kan det förstås vara till nytta för de i närområdet som får sin el därifrån, menar Jens Mentzer, miljöekonom och utredare på Vattenmyndigheten.
Det andra problemet är miljögifter från gamla och nya industrier samt hushållen. Bristen på kunskap är stor konstaterar Vattenmyndigheten. Det finns inga mätningar som visar vilka eller omfattningen av miljögifter och det saknas kunskap kring gifternas effekter på både vatten och människan.
– Det är utsläpp från industrier och hushåll men också gamla synder. Vi vet inte alltid vilka effekter de olika kemikalierna har och inte heller vilka effekterna blir när olika kemikalier slås samman, säger Hanna Tornevall, biträdande vattenvårdsdirektör på Länsstyrelsen.
– En förebyggande åtgärd är att se till att vi skyddar vattentäkter långsiktigt. Vi är så sårbara om det händer något med vårt dricksvatten.
Den tredje utmaningen är övergödningen. Där föreslår Vattenmyndigheten bland annat strukturkalkning och skärpta krav på avloppsrening.
Det har tidigare lanserats ett förslag om avgift för enskilda avlopp. Där föreslogs en årlig avgift för äldre enskilda avlopp. Intäkterna skulle sedan gå till dem som valde att uppgradera sina enskilda avlopp.
– De tankarna tycker vi är sunda och vill bygga vidare på. Vi behöver ha en snabbare uppgraderingstakt på enskilda avlopp, säger Jens Mentzer, miljöekonom och utredare hos Vattenmyndigheten.
I åtgärdsprogrammet finns också förslag på högre reningskrav på avlopps- och reningsverk som kommer att sätta press på kommuner där den lokala statusen i sjöar och vattendrag är mindre bra. När det gäller jordbruket föreslås strukturkalkning som en av åtgärderna.
– Vi har grovt skattat kostnaderna för fysiska åtgärder för att komma till rätta med övergödningen i hela landet till 1,6 miljarder kronor årligen, säger Jens Mentzer.
Fakta: Vattenmyndigheten
Det finns fem vattenmyndigheter i Sverige. Indelningen är gjord efter hur sjöar, vattendrag och kustvatten hänger samman. I Vattenmyndigheten Västerhavet ingår därför hela Värmlands, Hallands och Västra Götalands län och till vissa delar Skånes län. Även Kronobergs, Örebro, Jönköping, Dalarna och Jämtlands län ingår i distriktet. Dessutom omfattas delar av Glomma och Trysilälven i Norge.
På tisdagen samlades representanter för västsvenska myndigheter, kommuner och organisationer till ett samrådsmöte om det nya åtgärdsprogrammet. Senast 30 april skall yttranden över förslaget ha lämnats och i december är det dags för vattendelegationen att ta beslut om åtgärdsprogram för 2016-2021.
