Tack vare ett stort engagemang från lokala hembygdsföreningar går det att beskåda byggnadsverket än i dag. Utformningen och byggandet av huset svarade Gegerfeldt själv för.
– Han lär ha sett en bild på en stuga i en tidning och därefter byggt ett liknande hus åt sig och sin familj, berättar Marita Kjell, ordförande i föreningen Alphems arboretum, och pekar mot den vackra parken med det lilla huset.
Det är nämligen inte bara stugan som är speciell. Den vildvuxna skogstomten på omkring tre tunnland förvandlade Gegerfeldt på egen hand till en park av sällan skådat slag. Arbetet utfördes på fritiden efter att han hade gått eller cyklat sin cirka två mil långa postrunda.
– Jag önskar att jag hade haft hälften av den energin Frans Johan hade. Han sov bara två, tre timmar per dygn. Råkade det bli längre ansåg han att han hade försovit sig, konstaterar Marita Kjell.
Hon är uppväxt inte långt från Alphem men träffade aldrig Frans Johan som avled sommaren 1953, 88 år gammal. Hustrun Amanda gick bort tidigare. Inga av parets nio barn var intresserade av att ta över fädernesgården som redan på den tiden var ett populärt utflyktsmål.
– För att förhindra att huset och parkanläggningen såldes till en privatperson gick Vilske Hembygds- och fornminnesförening in och köpte Alphem, berättar Marita Kjell.
Av gamla bilder att döma har det inte skett några större förändringar sedan Frans Johan Gegerfeldt gick bort. Den lilla vägen som leder fram till unika trädgården och den lilla ovanliga stugan är lite bredare och den intilliggande kaffestugan och redskapsboden fanns inte då. Men för övrigt verkar det mesta vara sig likt.
I den välansade trädgården finns omkring 200 lövträd, 100 barrträd plus en massa buskar som alla är noggrant registrerade. Var och en är försedd med en lapp med ett nummer för dem som vill gå vidare och ta reda på deras latinska namn och härkomst.
– Frans Johan var ett geni. Han kom från ett fattigt hem och gick sammanlagt bara tio dagar i skolan. På egen hand lärde han sig läsa och skaffade kunskaper i matematik, astronomi och latin. Senare undervisade han i de ämnena på Arbetarinstitutet i Göteborg, berättar Marita Kjell.
Lönen från Postverket var inte tillräcklig för att han skulle kunna nya köpa plantor till sin trädsamling eller arboretum som är det latinska namnet. Möjligheten att få in pengar genom att ta betalt av besökarna som sökte sig till Alphem utnyttjade Gegerfleldt aldrig.
Han ville inte att det skulle kosta något att komma och se den rika växtligheten, den vackra stenläggningarna, de grävda dalgångarna eller det lilla egenhändigt anlagda berget i nära anslutningen till stugan.
Tusentals lass med jord och sten lär han ha transporterat från bland annat Mösseberg till Alphem. Sammanlagt elva skottkärror hann han slita ut. Den tolfte finns kvar och är bevarad på Alphem som än i dag är ett populärt utflyktsmål med mellan 5 000 och 10 000 besökare årligen.
Även om många imponeras av den välskötta trädgårdsanläggningen är det ändå den sagolika stugan som är mest känd. Det är dock inte alla som kopplar samman huset med Walt Disneys första långfilmsproduktion.
I den animerade filmen, som hade premiär 1937, finns Gellerfeldts hus avbildat tack vare en man vid namn Gustaf Tenggren.
– Gustaf föddes i byn Magra bara några mil härifrån. Som barn besökte han ofta Alphem tillsammans med sina föräldrar och fascinerades av det lilla huset, berättar Marita Kjell.
I början av 1920-talet emigrerade den Valandsutbildade konstnären till USA och fick bland annat uppdrag som tidningstecknare för den högt ansedda tidskriften Life. När Walt Disney senare anställde honom som art director och animationschef lär Gunnar Tenggren ha plockat fram sina minnesbilder från Alphem.
Inspirerad av Frans Johan Gegerfeldts ursprungliga skapelse fick därmed Snövit och de sju dvärgarna ett passande hus i ett av de populäraste inslagen i Disneys julaftonskavalkad.
Lass efter lass. Oftast begav sig Frans Johan Gegerfeldt ut på nätterna för att söka efter passande stenar och jord till sitt kära Alphem. Han hann slita ut elva skottkärror. Marita Kjell håller hårt i den tolfte och enda kvarvarande. I bakgrunden förlagan till Snövits stuga.
”Frans Johan var ett geni. Han kom från ett fattigt hem och gick sammanlagt bara tio dagar i skolan”.
Frans Johan Gegerfeldt dog 1953, 88 år gammal. Det tog honom drygt 50 år att bygga upp det som i dag utgör en oas av sällsynta buskar och träd från alla världens hörn.
