En extra vuxen resurs, som har den tid för barnen som inte lärarna har. Så beskriver Erkki Salonen sin uppgift som klassmorfar. Han har arbetat med låg- och mellanstadieelever på Fjordskolan i Onsala sedan 2004 och är mycket uppskattad.
– Vuxennärvaro och vuxenstöd är enormt viktigt och det finns många stunder då lärare kanske inte finns med, där har Erkki en viktig roll, säger rektor Marita Kennedy.
Erkki finns med barnen överallt – i klassrummet, på rasterna och på gymnastiklektionerna. Han stöttar, löser konflikter och ger extra uppmärksamhet åt barn som behöver det.
Erkki tror att en klassmorfar eller mormor kan få en annan typ av relation till barnen än en lärare.
– Jag har mer tid för att bygga upp ett förtroende med barnen och föräldrarna än vad en lärare kanske hinner, säger han.
– Man kanske inte alltid känner att man kan öppna sig på samma sätt för en lärare, inflikar Marita Kennedy.
I februari avslog kommunstyrelsen i Kungsbacka en motion om att göra klassmorfar och mormor till en ordinarie tjänst inom skolan. Kommunen skulle i så fall stå för den extra kostnad som tjänsten innebär för skolorna och det finns det inte utrymme för i budgeten.
– Det är ingen som inte vill men vi har inte en budget för det, säger Jens Alderblad, utvecklingsledare på förvaltningen för grundskola och förskola.
Erkki Salonen tycker att kommunen borde se det som en investering.
– Med små medel och små insatser tidigt så slipper man de stora kostnaderna och problemen som kan följa om ett barn som hamnat snett inte fångas upp.
Även Marika Kennedy är positiv till förslaget i motionen.
– Det skulle vara alldeles utmärkt. Det stöd som Erkki ger som klassmorfar är ovärderligt men tyvärr är det en prioriteringsfråga för de kommunala skolorna. Vi är helt styrda av vår budget och i första hand måste vi se till pedagogiken.
I nuläget är Fjordskolan i princip ensam bland de kommunala skolorna om att ha en klassmorfar. Men det är många friskolor som gjort samma satsning.
– Beslutet som kommunen tagit innebär att klassmorfar bara kommer de barn som går i friskolor till dels, säger Lennart Kullbo, projektledare på Klassmorfarföreningen i Halland.
Klassmorfarföreningar finns i 60 kommuner och har 1 500 certifierade klassmorfädrar och mormödrar. Certifierad blir man efter utbildning.
Syftet är att det ska finnas fler vuxna i skolan.
Många som arbetar inom Klassmorfar har gått via Arbetsförmedlingen och större delen av ersättningen består av arbetsmarknadsstöd.
En klassmorfar eller mormor kostar 7 000 kronor per månad för skolan eller kommunen.
Källa: klassmorfar.se
