Marinchefen: Västkusten behöver förstärkningar

Det råder stor politisk enighet om att det svenska försvaret ska stärkas – det enda det råder viss oenighet kring är i vilken takt och till vilken kostnad. Under alla omständigheter har Göteborg och västkusten, av både Försvarsberedningen och Försvarsmakten, pekats ut som ett prioriterat område när den militära kapaciteten ska utökas.

En stor anledning till det stavas Göteborgs hamn.

– Göteborgs och Brofjordens (Lysekil) energihamnar står för nästan hela Sveriges försörjning av fossila bränslen i form av olja, man kan grovt räknat säga att vi står för hälften var. Vikten för hela Sverige ligger här, säger Thomas Fransson, hamnskyddschef för Göteborgs hamn.

LÄS MER:Västsverige i riskzonen vid Östersjökonflikt – här är de ryska hoten

Skulle märkas i butikshyllorna – på två dygn

Lägg därtill att nära en tredjedel av landets export och import går via Göteborgs hamn.

– Det handlar om oerhört stora volymer och de volymerna kan man inte flytta hur som helst, för det finns vare sig farleder, infrastruktur eller transportnät för att ta hand om så stora båtar och och så mycket gods på annat håll, säger Thomas Fransson.

Hamnskyddschefen menar att ett stopp i verksamheten skulle få långtgående konsekvenser för Sverige, men att även Norge och Finland skulle påverkas märkbart.

– Det blir väldigt teoretiskt men det är ju bara att tänka sig vad det skulle innebära att omkring 600 000 trailrar, 800 000 containrar och 23 miljoner ton olja – fördelat på 365 dagar – slutar komma. Om godsnavet stängs kommer det att få väldigt stora konsekvenser, säger han.

Hur lång tid skulle det ta innan det märks i butikshyllorna?

– Två dygn. Det är den siffra man brukar resonera kring när man övar och liknande. Sen finns andra påverkansfaktorer men där råder sekretess, det kan jag inte gå in på.

Vill se militära förstärkningar

Thomas Fransson anser att det idag, ur säkerhets- och försvarssynpunkt, saknas tillräckliga muskler för att säkra hamnen om hotnivån – oavsett om den är kopplad till terror eller främmande makt – skulle höjas.

– Vi behöver kunna säkra farleder och hamnområden med militär närvaro och marina stridskrafter. Det handlar om Sveriges försörjning, säger han.

LÄS MER:Peter Hultqvist: Göteborg får nyckelroll i försvarsplaneringen

Om hotnivån skulle höjas – vad saknas enligt din mening?

– Framförallt marinstridskrafter, men också ett amfibieregemente som kan sätta upp observationsplatser och har förmåga att skydda vattenområden kring hamnanläggningarna. Ett amfibieregemente vore en oerhörd styrka som skulle vara av stor betydelse för säkerheten.

Militärexperten Robert Dalsjö, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut FOI, delar uppfattningen om att det saknas resurser på västkusten.

– Med det som finns idag kan man visa marin närvaro – svensk flagg. Det finns ett par gråspräckliga båtar, men inte mycket mer. De kan liksom inte försvara eller hålla farleder öppna. Det skulle delvis åtgärdas genom att man återupprättar en amfibiebataljon, säger han.

Marinchefen: "Västkusten strategiskt viktig"

Jens Nykvist, marinchef inom den svenska Försvarsmakten, delar analysen att västkusten behöver stärkas militärt.

– Västkusten är strategiskt viktig utifrån exporten och importen som är central. Vi ska inte heller glömma det som sker utanför kusten, med ett stort flöde av fartygstrafik som rör sig genom sundet och vidare mot Östersjön. Det är långt ifrån bara Sverige som är beroende av att det flödet kan fortgå, säger han och fortsätter:

– Hamnarna på västkusten är också viktiga för mottagande av eventuellt värdlandsstöd.

Sverige har idag två sjöstridsflottiljer och en amfibiebataljon – ingen har sin huvudbas på västkusten. Däremot finns mindre enheter – en röjdykardivision samt ett bevakningsbåtkompani och ett säkerhetskompani sjö – i Uddevalla respektive Göteborg.

Även om Försvarsmakten i sin perspektivstudie från 2018 bedömde att den svenska marinen är i behov av en tredubbling – vilken inte finns i sikte – så skulle ett amfibieregemente i Göteborg, med tillhörande amfibiebataljon, utgöra en väsentlig förstärkning enligt marinchefen.

– De vi har på västkusten idag är otroligt duktiga, men de skulle behöva bli fler. I det råd ÖB har lämnat till regeringen finns ett amfibieregemente – men framförallt en amfibiebataljon. Det skulle, ur mitt perspektiv, vara ett jätteviktigt tillskott.

Han fortsätter:

– De kan skydda in- och utlopp, hamnar och andra viktiga punkter på ett mycket bra sätt och har förmåga till sjömålsstrid med exempelvis minering och sjömålsrobot.

LÄS MER:Försvaret sköt med skarpa sjömålsrobotar i skärgården

Försvarsmakten saknar pengar

När marinen under våren 2019 genomförde en stor övning med syfte att säkra Göteborgs hamn, både inomskärs och till sjöss, blev det påtagligt att den nuvarande numerären inte räcker till allt som marinchefen skulle vilja.

– Den visade på förmågan att kunna kraftsamla på västkusten och skydda in- och utlopp, där en viktig resurs var att kunna röja minor i farlederna. Vi var på plats med amfibiebataljonen och stora delar av flottans enheter – men det gjorde att det blev rätt tomt i Östersjön istället, säger Jens Nykvist.

LÄS MER:Försvarsmakten visade upp sin sjökrafter i Frihamnen

Exakt vilka eventuella hotbilder som finns vill han, av strategiska skäl, inte gå in på.

– Men vår uppgift är att kunna möta det tredimensionella hotet: under ytan, på ytan och från luften. Det handlar också om samverkan, inte minst med flyget, där vi täcker upp och verkar åt varandra. Vi kan exempelvis samla information som flygvapnet kan använda eller tvärtom.

Göteborgs hamnskyddschef Thomas Fransson välkomnar Försvarsmaktens planer på att återupprätta ett amfibieregemente i Göteborg – samtidigt finns i dagsläget inga garantier för att ett sådant kommer på plats.

LÄS MER:Sextio miljarder fattas för försvarsplan

Försvarsmakten klargjorde nyligen att det saknas pengar för att uppfylla allt i Försvarsberedningens senaste förslag. Ett slutgiltigt besked väntas under hösten 2020.

– Jag är väldigt positiv till att frågorna har lyfts och att insikten, inte minst hos den militära ledningen, kring Göteborgs hamns betydelse är stor. Man är på rätt väg – men det är långt kvar innan man klarar av högre skyddsnivåer, säger Thomas Fransson.

TEXT

Hampus Dorian

hampus.dorian@gp.se