Manifesterar mot våld

ANNONS
|

- Vi som arbetar med kvinnor som blir utsatta för våld tycker att det förekommer allt mer, men att det fortfarande är en undanskymd problematik, säger Paula Atterfelt, orförande i kvinnojouren Frideborg.

Statistiken, både i Mölndal och hela Väst-ra Götalandsregionen, visar dock att antalet anmälda brott i form av misshandel och kvinnofridskränkning utförda av en man som är bekant med kvinnan ligger still. Snarare har anmälningarna blivit något färre. För Mölndals del handlade det om 115 anmälningar förra året jämfört med 131 år 2003. Men mörkertalet är stort.

För att öka medvetandet om våldet har Frideborg arrangerat den tre dagar långa manifestationen på Mölndals kulturverkstad med deltagare från bland andra brottsofferjouren i Mölndal, polisen, Sharaf Hjältar, en organisation som arbetar för att motverka heders-våld samt en utställning av konstnärerna Carina Stejmar och F Anders Österlin som i bilder illustrerar autentiska och skakande texter ur verkligheten.

ANNONS

- Vi vill att fler ska våga se och känna igen våldet, men även agera, säger Paula Atterfelt.

För som släkting, vän, granne eller arbetskamrat kan man faktiskt påverka i positiv riktning, menar hon.

Ett första steg kan vara att ställa en rak fråga. De allra flesta kvinnor kommer då att föneka att det finns ett problem.

- Det är väldigt vanligt. Det är ju så förenat med skam, men man får inte ge upp. Man kan ställa frågan igen efter en tid. Då kanske man kan få kvinnans förtroende och kan hjälpa genom att lyssna och diskutera hur hon kan gå vidare.

För en del kvinnor kan det också vara ett uppvaknande, enligt Paula Atterfelt.

- Kvinnor bagatelliserar och tar på sig skuld. Till slut uppfattar de våldet som ett normaltillstånd. Då kan det vara viktigt att få en utomståendes syn på saken, att förstå att något är allvarligt fel.

Det finns många tecken man kan ge akt på, både synliga och osynliga. Blåmärken är uppenbara, men man kan också uppmärksamma svår svartsjuka som kan yttra sig i att männen ringer och kontrollerar kvinnan flera gånger om dagen, alltid kör och hämtar henne till och från jobbet, att kvinnan aldrig kan delta i gemensamma aktiviteter med arbetskamrater utanför arbetstiden med mera.

ANNONS

Våld mot kvinnor drabbar dock inte bara kvinnorna. Finns det barn i hemmet drabbar det dem också, även om föräldrarna lever i tron att de lyckats dölja problemen.

- Barn hör, ser och känner av mycket mer än vi tror, säger Paula Atterfelt. Det visar sig tydligt i samtalen med barnen.

Sedan ungefär ett år tillbaka har Frideborg en särskild beredskap för att hjälpa traumatiserade barn som bevittnat både fysiskt och psykiskt våld.

Vilket är värst för barnen, ett knytnävsslag mot mamman eller psykiskt våld?

- Svårt att säga. Fysiskt våld är allvarligt, men att ständigt höra nedsättande kommentarer om sin mamma och leva i en förtryckaratmosfär skadar också barnen, säger Paula Atterfelt.

Hon ser den ökade otryggheten i samhället som en möjlig förklaring till det ökade våldet.

- Otrygga uppväxtförhållanden med mycket trassel i hemmet leder till mera våld, tror hon.

Domaren och konstnären F Anders Österlin och Carina Stejmar, tidigare politiker och numera konstnär på heltid, får båda utlopp för sitt engagemang mot kvinnovåldet genom måleriet. De samarbetar nu med utställning Det slutna rummet, som redan visats på ett flertal orter och nu mellanlandar i Mölndal för vidare nedslag i andra delar av landet.

ANNONS

- Det är så viktigt att de här frågorna kommer upp till ytan, säger Carina Stejmar, som gärna ser ett utökat samarbete med offentliga myndigheter och lokala kvinnojourer.

Fakta: Kvinnojouren Frideborg

ANNONS