Peter Bistoletti är specialistläkare och docent i gynekologi och obstetrik. Han har hoppat in som hyrläkare på bland annat Östra sjukhuset och Mölndals sjukhus. I sommar ska han jobba två veckor som förlossningsläkare på NÄL i Trollhättan.
- Det är obegripligt att sjukhusen behöver hyrläkare för att klara sin jourbemanning, säger Peter Bistoletti.
I höstas arbetade han som inhyrd läkare på kvinnokliniken i Skövde. Trots att där fanns 26 fast anställda läkare, fick Peter Bistoletti ta många långa jourpass. Periodvis var han ensam ansvarig läkare för förlossning, akutmottagning, BB- och gynekologavdelningar.
- Sjukhusledningen tillåter att vi hyrläkare jobbar 90 timmar i veckan och har 25 timmar långa jourpass. Samtidigt åker doktorer från samma sjukhus till Norge på sin kompledighet och vikarierar. Systemet är helt galet.
Peter Bistoletti berättar att han tjänar bra på sina inhopp, en vecka kan ge mellan 80 000 och 90 000 kronor. Men han varnar för ökad risk för misstag och patientskador under så långa arbetspass.
- Inom förlossningsvården är det dessutom extremt viktigt att man som läkare har ett gott samarbete med barnmorskorna, säger Peter Bistoletti, som tycker regionledningen agerar oansvarigt.
Han är övertygad om att det går att organisera arbetet på sjukhusen bättre och därmed minska behovet av hyrläkare markant. Med flera års erfarenhet av inhopp runt om i landet är hans bild att det finns stora skillnader mellan olika regioner.
- Västra Götaland utmärker sig helt klart som sämst i klassen, säger Peter Bistoletti.
VG-regionens personaldirektör Karin Odhnoff känner inte till exemplet. I ett mejl kommenterar hon uppgifterna så här:
"Vad gäller hyrläkare som jobbar många timmar under en och samma vecka så är det nog så att man väljer att ta så många timmar som möjligt av en eller annan anledning."
Karin Odhnoff förnekar att situationen i VG-regionen skiljer sig från övriga landet.
- Vad som är speciellt för sjukvården i Västra Götaland är den tuffa konkurrensen från Norge. Vi kan inte mäta oss när det gäller löner till läkare och sjuksköterskor. Därför måste vi satsa på att bli bättre som arbetsgivare genom att erbjuda bra arbetsmiljö samt goda möjligheter till kompetens- och löneutveckling, säger Karin Odhnoff.
Hon berättar också att regionen infört hyrläkarstopp inom vuxenpsykiatrin för att säkra kontinuiteten för patienterna.
- Det fungerar bra på de flesta håll, men i sommar måste vi tyvärr göra ett undantag. Situationen inom psykiatrin i Skaraborg är skör och där behövs förmodligen hyrläkare under semesterperioden, säger Karin Odhnoff.
Notan för hyrläkare uppgår varje år till en halv miljard kronor i VG-regionen. Allra svårast är det att bemanna vårdcentralerna. I dag finns minst 100 vakanta allmänläkartjänster.
Kostnaderna har ökat dramatiskt de senaste åren. Situationen är besvärlig i hela landet, men en kartläggning av Dagens Medicin från 2013 visade att Västra Götaland är en av de regioner med flest obesatta läkartjänster.
Sedan dess har läget förvärrats. Enligt Karin Odhnoff skulle VG-regionen just nu behöva rekrytera omkring hundra läkare bara till vårdcentralerna.
- Problemet är att det finns för få utbildade allmänläkare, säger hon.
Förra året uppgick regionens sammanlagda kostnader för hyrläkare till nära 500 miljoner kronor. Inom Närhälsan steg kostnaden med 41 miljoner kronor jämfört med året innan.
- Vi jobbar hårt för att minska beroendet av hyrläkare. En åtgärd är att rekrytera utbildade läkare från andra länder, som Polen och Spanien. Vi har även ett introduktionsprogram för utlandsutbildade läkare, säger Karin Odhnoff.
För att lösa situationen långsiktigt satsar regionen på att utöka antalet ST-tjänster inom primärvården. Ett arbete pågår också med att säkerställa att alla anställdas kompetens utnyttjas optimalt.
- Det är oerhört viktigt att minska antalet hyrläkare. Att få ner kostnaderna är ett skäl, men det handlar främst om patientsäkerhet och att skapa god arbetsmiljö, säger Karin Odhnoff.
Ett universitetssjukhus som SU har lättare än andra arbetsplatser att rekrytera, men tvingas trots det att anlita bemanningsföretag för att fylla luckor inom bland annat radiologi och barn- och ungdomspsykiatri.
Fakta: Inhyrd personal
Även i andra landsting är kostnaderna för inhyrd personal stora. Enligt SKL, Sveriges Kommuner och landsting, steg landstingens utgifter för inhyrd personal från 2,45 till 2,85 miljarder kronor mellan 2011 och 2013
Organisationen utlovade år 2012 krafttag för att halvera kostnaderna till i år. Men en genomgång av Dagens Nyheter visar att utgifterna för inhyrd personal fortsätter att öka för flera stora landsting.
Varje år hyrs tusentals läkare in. Störst är behovet i glesbygdsregioner och inom primär- och psykiatrivård.
Källa: SKL, DN
