Eleverna är i full gång med förberedelserna inför skolans årliga möbelförsäljning. Engla Holm och Saina Attai, som fått uppgiften att baka kanelbullar, räknar upp flera fördelar med Lindevi jämfört med vanlig skola.
– Det är roligt, lättare att lära sig och fråga efter hjälp, säger Saina.
Klasskompisarna Johan Hansson och Vilhelm Björnhell Kilander håller med.
– Man har bra relation med lärare och skolan är som ett hus så man kan känna sig som hemma, säger Vilhelm.
På Lindeviskolan får högstadieelever, som under en längre tid haft svårigheter med skolan, undervisning i en liten grupp. Målet är att de ska klara målen i alla ämnen och för att nå dit lägger personalen stort fokus på att aktivera ungdomarna. Ända sedan starten 1993 har undervisningen varvats med praktiskt arbete då eleverna renoverar gamla möbler.
– Vi tänkte att det skulle hålla över tid. Det är ett komplement som gör att många orkar med skolan, säger fritidspedagogen Mikael Sundberg.
Han är en av dem som varit med från början och upplevt hur liknande så kallade resursskolor försvunnit då landets skolor jobbat mer med så kallad inkludering. I dag kallas det stöd i särskild undervisningsgrupp och läsåret 2017/2018 är det totalt 1,1 procent av alla elever i årskurs 1–9 som går den skolformen.
Men Mikael Sundberg ser ett stort behov av verksamheten och vittnar om att Lindeviskolan blivit en vändpunkt för många elever genom åren.
– En del som kommer hit har varit hemmasittare och inte varit i skolan på länge. Här kan de få tillbaka självkänslan. Många kommer också tillbaka och hälsar på och berättar om sina jobb, visar första bilen eller tar med barnen. Det visar hur viktigt det här varit för dem.
Personalen jobbar även aktivt för att stödja familjerna och träffar föräldrarna regelbundet f
ör att ge dem handledning. De betonar att det krävs tid och resurser för att vända en negativ trend.
– Eleverna är väldigt olika. Vi har haft dem som kommer hit och sover och sedan blir allt mer aktiva, men det går långsamt i början, säger läraren Johan Flink.
Enligt honom handlar vägen till förändring mycket om att eleverna ska känna sig sedda.
– Vi pratar om allt möjligt och många har behov av det. I den vanliga skolan kanske man inte pratar med sin lärare på en hel dag.
Lindeviskolan har också lyckats väl och de flesta som kommer till skolan på högstadiet söker vidare till gymnasiet. Eleverna Johan Hansson och Vilhelm Björnhell Kilander, som båda går i nian, har kommit in på Göteborgsregionens tekniska gymnasium, respektive Aranäsgymnasiet. För Johan blev stressen med betyg tuff och därför började han på Lindeviskolan, men nu är läget annorlunda och han ser fram emot gymnasiet.
– Det känns roligt att komma till en ny klass och få nya vänner, säger han.
Men innan sommarlovet ska de åtta eleverna i gruppen hinna med att fira skolans 25-årsjubileum i samband med möbelförsäljningen nu på onsdag. Då bjuds allmänheten in och eventet brukar locka många Lindomebor och även andra besökare. Pengarna från försäljningen går till elevernas klassresa, som den här gången går till en stuga i Ulricehamn.
Fakta: Lindeviskolan
- Gemensamt för Lindeviskolans elever är tidigare hög frånvaro, många är så kallade hemmasittare, och att de har behov av undervisning i ett mindre sammanhang.
- Målet är att eleverna ska gå tillbaka till den ordinarie skolan eller vidare till gymnasiet. Verksamheten är kopplad till kommunala Sinntorpsskolan och rektorn där ansvarar för Lindeviskolan.
- Skolan har cirka åtta elever i årskurs 7–9.
- Årets möbelförsäljning arrangeras onsdag 23 maj klockan 12–17.
