Ekonomin i gungning men Soltak försvaras

Bildandet av det gemensamma bolaget drog ut på tiden och när det väl var på plats valde tre kommuner att hoppa av. Soltak som i dag främst hanterar löner och it för Kungälv, Stenungsund, Lilla Edet och Tjörn har hittills varit en ekonomisk belastning för kommunerna. Förra året gick det med 431 000 kronor i förlust. Ett liknande resultat väntas i år.

Styrelsen som tillträdde vid årsskiftet har beslutat att låta vd:n Bengt Gustafsson gå. Samtidigt har kritiken från politiker i ägarkommunerna vuxit. Det var under protest och med krav om redovisning av hur mycket kommunerna skulle få betala för samma tjänster på den öppna marknaden som kommunerna beviljade utökad borgen på sammanlagt 106 miljoner kronor tidigare i höst.

Enligt Bengt Gustafsson, som fortsätter leda Soltak tills en tillförordnad vd är på plats, har bolaget stora likviditetsproblem vilket gjort att en faktura från Kungälvs kommun på 17 miljoner kronor förblivit obetald sedan i januari.

– När vi gick in i 2018 såg vi att vi behövde säkra likviditeten under året och då kom vi överens om att vi avvaktar tills vi fått våra nya lån för 2018. Den processen har tyvärr dragit ut på tiden, säger Bengt Gustafsson.

Det handlar om skoldatorer som Kungälvs kommun tvingades köpa för Soltaks räkning men fortfarande inte fått betalt för. Kommunen har dock börjat hyra samma datorer av Soltak.

Förutom för ekonomin har Soltak kritiserats för säkerhetsläckor i form av att det gått att komma över personuppgifter på anställda i kommunerna, försenade eller uteblivna löner samt strul med leveranser av elevdatorer.

Kommunrevisionen i Kungälv har också kritiserat avtalen med Soltak för att ha varit otydliga och därmed svåra att utreda om kommunen fått det som beställts samt utkräva ansvar.

– Det här har vi tagit tag i, säger Bengt Gustafsson kort, som svar på kritiken.

Styrelsens ordförande sedan tio månader, Åke Sparringsjö (S), tillika styrelseordförande för Kungälv energi, säger att styrelsen arbetar med frågorna.

– Vi håller på att se över avtalen. Jag tycker också att de är otydliga. Men det har snarare lett till att vi levererar mer än vad vi ska.

Han är övertygad om att kommunerna redan tjänat miljoner på att bilda Soltak.

– Det vi har begärt från ledningen är benchmarking - jämförelse med marknadspriser. Det har vi inte fått, men jag har tagit fram en del på egen hand. Allt tyder på att vi har sparat åtskilliga miljoner.

Han jämför med att tre kommuner köper in exempelvis samma lönesystem ihop i stället för var och en köper ett eget. Men han påpekar samtidigt att historiska jämförelser kan vara svåra att göra då den tekniska utvecklingen gått framåt och i många fall har utgångna system och licenser bytts ut. Dessutom har det tillkommit nya lagar och förordningar att förhålla sig till.

Så varför har då bolaget så dålig ekonomi? Förklaringen som pekas ut är affärsmodellen.

När Soltak bildades satte kommunerna in ett väldigt litet kapital. Bolaget får inte heller gå med vinst utan målet är ett nollresultat. Därför måste ägarkommunerna ersätta Soltak för alla kostnader. I praktiken fungerar det så att kommunerna går i borgen för lån till investeringar. Soltak fakturerar sedan kommunerna kostnaderna för sina tjänster. När kostnaderna ökar tilläggsfaktureras kommunerna.

Åke Sparringsjö skulle vilja ändra affärsmodellen så att Soltak kan bygga upp ett eget kapital och bli mindre känsligt för upp- och nedgångar i verksamheten.

Varför får vd:n sluta?

– Han har säkert varit rätt när man startade upp det här med sina politiska kunskaper och kontakter, men nu är vi i ett annat skede och behöver ett annat ledarskap.

Martina Liljedahl