När Lennart Hillström och hans fru köpte huset i Aleslätten i Härryda fanns en damm nedanför tomten. Sedan vattenkraftverket stängdes hösten 2015 och dammluckorna öppnades har det bildats en ö med sly mitt i och strandkanten har sjunkit undan betydligt. I höstas, när det var som torrast och Härrydaborna uppmanades att spara på sitt vatten, så gick årorna i botten när Lennart var ute och rodde, och där han tidigare kunnat dyka i vattnet från sin brygga var det nu knädjupt.
Grannen Anna-Maria Eriksson Carlsson berättar att hon kunde se ryggen på fiskarna när de simmade i vattnet. Hennes enskilda brunn sinade och under sommaren fick hon hämta vatten på annat håll för att klara sig. När det var som torrast var dammen endast en rännil på sin väg ner mot Mölndalsån, enligt Lennart Hilllström.
Anledningen till att vattennivån i dammen minskat beror på att ägaren av vattenkraftverket i Bugärde, som varit igång sedan 1903, förbjudits av länsstyrelsen att driva verket sedan han valt att inte ansöka om tillstånd för vattenverksamhet.
Christer Hansson säger att han har alla papper klara som krävs för att söka om tillstånd men avvaktar regeringens proposition gällande den småskaliga vattenkraften. I den ska regeringen bland annat se över om det går att minska byråkratin och kostnaderna för dem som driver småskaliga vattenkraftverk.
– Vi har blivit avrådda att söka tillstånd i nuläget.
Ägarna till fastigheterna längs strandkanten överklagade stängningen och krävde att kraftverksägaren skulle återställa vattennivån och att fortsatt drift skulle medges vilket mark- och miljödomstolen och länsstyrelsen sa nej till. Detta överklagades till mark- och miljööverdomstolen som inte beviljade prövningstillstånd.
– Mark- och miljööverdomstolen bekräftade länsstyrelsens bedömning att det inte finns något lagstöd för att förelägga dammägaren att höja vattennivån i dammen, säger Ulf Juto, vattenvårdshandläggare på länsstyrelsen i Västra Götaland.
De här fastighetsägarna har ju fått sina brunnar sänkta. Finns det inget som kan göras?
– I detta fall har det ju konstaterats att länsstyrelsen som tillsynsmyndighet inte kan göra något. Men det kan inte uteslutas att det finns andra vägar för fastighetsägarna att driva frågan men det ligger utanför länsstyrelsens roll som tillsynsmyndighet, säger Ulf Juto.
Lennart Hillström säger att han kan förstå hur dammägaren agerat. Han har svårt att förstå att det ska vara så kostsamt och byråkratiskt att få tillstånd att driva ett redan fungerande vattenkraftverk.
– Det är en jävla byråkrati och borde ersättas av att länsstyrelsen gör en inspektion där de ger ett kraftverk godkänt eller inte, säger Lennart Hillström.
Fakta: Vattenverksamhet
- Tillstånd meddelas av mark- och miljödomstolen. I ansökan ska förutom teknisk beskrivning av vattenverksamheten även en fullständig miljökonsekvensbeskrivning finnas med liksom en beskrivning av hur man begränsar negativ miljöpåverkan och för framtiden övervakar och kontrollerar den sökta vattenverksamheten.
- Kostnaden för att söka tillstånd kan kosta från 200 000–500 000 kronor. I kostnaden ingår avgifter för ansökningshandlingar, domstolsavgifter, och motpartens rättegångskostnader, som den som ansöker måste betala.
- Propositionen Prövningen av vattenverksamheter, som bygger på Vattenverksutredningen, EU-direktivet och Energiöverenskommelsen väntas läggas fram till regeringen i juni och tas upp av riksdagen efter sommaren.
