Abdul, 17, räddade man på tågspåret

– Jag hann tänka att jag måste få oss båda därifrån innan tågen kommer. Annars dör vi båda två, säger 17-åriga Abdul Qudoos Stanikzai.

ANNONS
|

– Jag hörde ett kvinnoskrik i panik. Sedan såg jag att en man hade ramlat ner på spåret. Han låg helt orörlig, berättar vittnet Stefan Thornell, som tillsammans med ungefär hundra andra tågresenärer befann sig på Nässjö station när paniken bröt ut under fredagseftermiddagen, för Hallandsposten.

Tiden var knapp.

– Jag bara sprang, säger 17-åriga Halmstadbon Abdul Qudoos Stanikzai, som korsade spåren för att nå fram till den kollapsade mannen.

Mannen på spåret, som var i 30-40-årsåldern, låg orörlig. Med mindre än två minuter kvar skulle snabbtåget anlända från ena hållet, och Krösatåget från det andra.

– Jag hann tänka att jag måste få oss båda därifrån innan tågen kommer. Annars dör vi båda två, säger 17-åringen.

ANNONS

Med hjälp av två andra vittnen hann Abdul få upp mannen, som hade ögonen öppna men inte var kontaktbar, på perrongen innan tågen rullade in.

Enligt Stefan Thornell rådde en chockartad stämning bland de som blev vittnen till händelsen.

– Hade inte Abdul sprungit dit så snabbt hade mannen blivit överkörd.

– Men sedan försvann han, och ingen visste vem han var. Trots att han precis räddat någons liv, säger Stefan Thornell.

Abdul, som hade varit och hälsat på en kompis i Hultsfred, hade skyndat sig för att hinna med bussen tillbaka till Halmstad när mannen fick ambulansvård.

Polisen i Nössjö fick inte in några uppgifter om händelsen och vet därför inte hur det gått för mannen som föll ihop på spåren.

– Det här är ingen händelse som kommit in till polisen alls, säger Bo Gunarsson, vakthavande befäl vid polisen i region Öst.

Men han hyllar samtidit Abduls snabba agerande.

– Det är ju en heroisk insats om man kan hjälpa till att rädda någon annan. Det är ju suveränt, säger han.

Bo Göransson menar också att man måste vara försiktig:

– Det gäller att beakta sin egen risk i dessa fall, när ett tåg snart kan passera spåren. Det handlar om att handla instinktivt. Och den här handlingen kan ha räddat den här personens liv.

ANNONS

När vi yräffar honom på Halmstads regionbussterminal säger han att han aldrig tvekade på att ingripa.

– Jag vill alltid hjälpa människor. Det spelar ingen roll var de kommer ifrån, säger 17-åringen.

Själv kom han till Sverige från Afghanistan för ett år och åtta månader sedan.

Nästa vecka börjar han Naturprogrammet på Kattegattgymnasiet. Ambitionen är att vidareutbilda sig.

– Jag har alltid varit intresserad av intensivvård. Jag vill rädda liv, säger Abdul.

ANNONS