Sedan Xi Jinping tog över makten i Kina har pressen på landets intellektuella ökat.
- Men fram till nyligen tillät atmosfären på kinesiska universitet ett visst utrymme för eget tänkande, så länge man inte öppet attackerade kommunistpartiet, säger Kinakännaren Steve Tsang, professor vid University of London, till TT.
Det var först när Xi klev på sin andra presidentperiod för drygt ett år sedan som tumskruvarna började dras åt allt kraftigare, enligt Tsang. I förra veckan kom regimens senaste drag i form av krav på universiteten och dess anställda att trappa upp sina patriotiska aktiviteter.
"Politisk vägledning"
Kommunistpartiets order är ett betydande steg i den totalitära riktningen, bedömer Steve Tsang. Universitet och forskningsinstitut måste bland annat hålla seminarier där de ska studera och diskutera patriotism och göra partiets kampanj till en "avgörande del" av forskningen. "Politisk vägledning" av intellektuella utgör också en viktig del, skriver tidningen South China Morning Post.
- Tidigare fanns instruktioner kring vad som inte fick nämnas på campus, som demokrati och civilsamhälle, men nu är kraven mer personliga och tuffare och handlar mer om att ge sitt stöd till Xi Jinping, säger Tsang.
En av orsakerna bakom åtstramningen i yttrandefrihet tros vara den kritik som många inhemska akademiker riktat mot Pekings handelskrig med USA. Konflikten har trappats upp under de senaste månaderna, med tuffa ekonomiska konsekvenser för kommuniststaten.
"Protestmumlet", som det kallas i medierna, har kunnat spridas trots Kinas hårda internetcensur.
Nationalistisk hållning
Forskarna är oroliga att Kina har intagit en alltför nationalistisk hållning gentemot Washington DC, och att det har drivit USA till dess hårda position och skapat den låsta situation som uppstått.
- Den allmänna uppfattningen är att landets ledning har missbedömt situationen, säger en anonym akademiker vid en statlig tankesmedja till nyhetsbyrån Reuters.
I centrum av kritikerna står Pekingprofessorn Xu Zhangrun, som från sin exil i Japan har publicerat en text där han pratar om en "landsomfattande panik", att människor är oroliga för sin personliga säkerhet och att Kina är på väg att bli allt mer totalitärt. Texten fick stor spridning i sociala medier och chattgrupper innan regimen hann censurera den.
Kritiken mot Kinas hållning kommer också inifrån Xi Jinpings egen krets, enligt Reuters. Den riktar sig mot Xis chefsideolog Wang Huning och visar på ovanliga sprickor inom kommunistpartiet.
Länge planerad
Men Steve Tsang anser inte att partiets kampanj endast är en reaktion på de senaste månadernas kritik. Han tror att den är sedan länge planerad och en del i Xi Jinpings strategi för Kina.
- Mina kollegor tycker att detta är djupt oroande och obehagligt, säger han.
Pekingprofessorn Xu Zhangrun tillåts knappast återvända till Kina efter sin kritik, även om han inte har givit sig på det kinesiska systemet som sådant utan åtstramningen under Xi Jinping, tror Tsang.
- Före 2013 hade han inte hamnat i problem för det som han hade publicerat. Men nu skulle jag bli mycket förvånad om han kan komma tillbaka utan att bli gripen, säger Steve Tsang som bedömer det som högst sannolikt att utvecklingen kommer att fortsätta på inslagen bana.
- Xi Jinping älskar kontroll.
Fakta: Handelskriget mellan Kina och USA
I samband med att Donald Trump tillträdde som USA:s president aviserade han tuffare tag mot Kina, sade att han ämnade minska USA:s import av kinesiska varor samt att USA "blivit lurade av Kina under lång tid".
Den 6 juli i år började Washington införa kontroversiella tullar, då handlade det främst om maskiner och bilar. Kina svarade med nya tullar, på amerikanska varor som sojabönor och fläsk. Båda sidor hotade med att utöka handelskriget.
I slutet av juli skärptes tonläget när Trump föreslog 25-procentiga tullar på kinesiska varor värda 200 miljarder dollar. Han sade sig vara beredd att lägga tullar på all kinesisk import till USA om kineserna inte backar.
Statliga kinesiska medier anklagade USA för utpressning och uppgav att Peking planerade tullar på amerikanska varor till ett värde av 60 miljarder dollar. Det innebär att Kina nu antingen har infört eller föreslagit nya tullar till ett värde av 110 miljarder dollar på amerikanska varor – huvuddelen av värdet på varuimporten från USA.
Handelskriget mellan de båda stormakterna riskerar att påverka många andra länder. Flera av Kinas grannar är viktiga underleverantörer till landets industri och har varnat för att ett handelskrig kan minska deras tillväxt med motsvarande många miljarder dollar de kommande åren.
