Utrikesminister Margot Wallström ska tala i FN:s generalförsamling och försöka värva röster för Sveriges kandidatur till FN:s säkerhetsråd. Arkivbild.
Utrikesminister Margot Wallström ska tala i FN:s generalförsamling och försöka värva röster för Sveriges kandidatur till FN:s säkerhetsråd. Arkivbild.

Wallström satsar på fredsbyggande

Fredsbyggande och konfliktförebyggande var temat när utrikesminister Margot Wallström på tisdagen höll tal i FN:s generalförsamling. Utmärkta ämnen för en minister som söker stöd bland medlemsländerna för att Sverige ska få en plats i FN:s säkerhetsråd.

ANNONS
|

Hon betonar i en intervju för TT inför framträdandet i FN att det behövs finansiering av fredsbyggande och konfliktförebyggande för att ta reda på grundorsakerna till krig och konflikter. Det är en prioriterad fråga för Sverige.

Wallström anser också att det behövs mer samarbete med regionala organisationer som Afrikanska unionen.

Kvinnor inkluderas

En tredje punkt hon lyfter fram är inkluderande fredsprocesser som inbegriper kvinnor. I alla de tre översynerna som FN har gjort påpekas att det inte kommer att bli någon hållbar fred om inte kvinnor är med vid förhandlingsbordet och som undertecknare av fredsavtal, understryker Wallström.

ANNONS

- Det är viktigt att visa hur vi engagerar oss i FN:s framtid och hur FN och säkerhetsrådet ska vara sammansatt och vilka uppgifter de ska ha. Det här är ett bra tillfälle att i slutet av det här kandidaturarbetet faktiskt få vara aktiv i sakfrågorna här och tala om vad vi tycker, säger hon.

Bristande kunskaper

Vad har då utrikesministern att säga till dem som tycker att regeringen satsar obegripligt mycket krafter på att få plats i ett organ som har relativt litet att säga till om?

- För det första är det felaktigt. Det är väldigt mycket bristande kunskaper om FN och lite försummat under de tidigare åtta åren. Mer och mer ser vi att vi behöver FN trots allt. Vi behöver FN-resolutioner och vi behöver FN:s ingripande i en rad krig och konflikter. Vi har inte haft så många krig och konflikter på decennier som vi har just nu. Redan nu är det 16 fredsbevarande operationer som man beslutar om, det är sanktionsbestämmelser och det är saker som påverkar vår fred och säkerhet otroligt mycket, säger Wallström.

ANNONS

Goda argument

Att kampanjarbetet inleddes relativt sent är en nackdel men det görs insatser som vi kommer att ha nytta av i framtiden oavsett hur det går, anser hon.

- Därför att det tar tid och det handlar om att det är 193 länder och man vill gärna försöka nå ut till så många som möjligt. Det inbegriper förstås att man reser, man engagerar sig och argumenterar för sin kandidatur. Därför har de andra ett försprång. Men vi var ju de första att anmäla vår kandidatur. De andra kom in först senare och har både varit oftare och senare med i FN:s säkerhetsråd. Det är 20 år sedan vi var där, så vi tycker att vi har goda argument, säger Wallström.

De två motkandidaterna är Nederländerna och Italien.

Wallström ska också framträda i FN:s säkerhetsråd innan hon fortsätter till Washington, där president Barack Obama har inbjudit de nordiska länderna till möte i Vita huset på fredagen.

Fakta: FN:s säkerhetsråd

FN:s säkerhetsråd består av 15 medlemmar. Fem av dem är permanenta: USA, Storbritannien, Frankrike, Ryssland och Kina. De har vetorätt och kan därigenom hindra beslut i rådet.

De övriga medlemmarna väljs på två år och fördelas mellan olika regioner. Sverige kandiderar för en plats 2017–18. Motkandidater är Nederländerna och Italien. Omröstningen sker i juni 2017.

Sverige har varit medlem i säkerhetsrådet vid tre tidigare tillfällen, 1957–58, 1975–76 och 1997–98.

ANNONS