Vandria Garcia Correa, advokat från Brasilien som kämpar för regnskogen och indianernas liv.
Vandria Garcia Correa, advokat från Brasilien som kämpar för regnskogen och indianernas liv. Bild: ADAM IHSE / EXPONERA

Vandrias hem är Amazonas – nu kämpar hon för att överleva

Skövlingen av den brasilianska regnskogen sker i rekordfart. Det är ett växande hot mot klimatet – och urbefolkningen.
– Utan land kan vi inte existera, säger Vandria Garcia Correa från Altér do Chao i Amazonas.

ANNONS
|

Under juni avverkades nästan dubbelt så mycket regnskog som månaden innan, enligt data från det brasilianska rymdforskningsinstitutet. Det är den högsta takten på ett decennium. Naturvårdsorganisationer varnar för att situationen har förvärrats under den nye högerpopulistiske presidenten Jair Bosonaro, av motståndare även kallad "Tropikernas Trump".

LÄS MER:Regnskogsskövling i Brasilien fortsätter öka

Under honom exploateras, enligt kritikerna, skyddade områden och ursprungsbefolkningens land i regioner med regnskog. Vägbyggen, odlingar, boskapsskötsel och gruvdrift stärker ekonomin och exporten, men minskar den biologiska mångfalden, ökar utsläppen av växthusgaser och tränger ut urinvånarna, omkring 900 000 människor som lever i reservat som täcker omkring en tiondel av landets yta.

— På 20 år kan vi förlora halva Amazonas. Det är en katastrof, säger Vandria Garcia Correa, en 37-årig kvinna från Altér do Chao i den brasilianska regnskogens hjärta.

ANNONS
Gäst i Palmhuset i Trädgårdsföreningen i Göteborg. Här vårdas exotiska träd med omsorg. I Vandria Garcia Correas hemland Brasilien huggs de ner i oroande takt.
Gäst i Palmhuset i Trädgårdsföreningen i Göteborg. Här vårdas exotiska träd med omsorg. I Vandria Garcia Correas hemland Brasilien huggs de ner i oroande takt. Bild: ADAM IHSE / EXPONERA

Hon bor i ett avlägset samhälle med postkontor, barer och torg, omgivet av en flod, stränder och tropiska skogar. Turister reser hit för att bada, koppla av och göra guidade båtturer för att besöka indianbyar och studera den rika naturen i världens största regnskog. Närmaste större flygplats finns ungefär fyra mil bort i Santarém i delstaten Pará. Det är en stad med omkring 200 000 invånare längs Amazonfloden där biflödet Tapajós ansluter.

Vi tillhör vår jord. Utan den har vi ingen kultur, inga traditioner, ingen identitet. Vi kan inte existera.

Men vykortsbilderna är bedrägliga. Indianbefolkningen i området kämpar för att få att få behålla sitt land och kunna stanna kvar.

— Jag har just avslutat min utbildning till advokat och ska börja jobba lokalt för organisationen Terra de Diretos som arbetar för rättvisa, ursprungsbefolkningen rättigheter och en hållbar miljö, säger Vandria Garcia Correa.

— Vi tillhör vår jord, säger hon. Utan den har vi ingen kultur, inga traditioner, ingen identitet. Vi kan inte existera. Det är därför alla ursprungsfolk runt om i Brasilien försöker skydda sitt land och sin skog mot de stora företagen som avverkar och säljer skogen och farmare som utvidgar sina odlingar av sojabönor.

Pressen på indianerna har ökat

Pressen på indianerna har ökat under Jair Bolsonaro, anser hon.

– Hans stora projekt är att exploatera Amazonas. Han är skeptisk till klimatavtalet och han har gjort det lättare att komma åt och tjäna pengar på ursprungsbefolkets land.

ANNONS

Den som står upp för indianerna, deras sedvänjor och land löper stora risker. Att avslöja illegal avverkning av skog är farligt, vittnesmål talar om mord, hot och trakasserier. Bakom timmer, odlingar, boskap och gruvor står mäktiga ekonomiska intressen som, har flera fall avslöjat, värnar export snarare än mänskliga rättigheter.

– En aktivist som försöker skydda Amazonas riskerar att dö, säger Vandria Garcia Correa. Om vi tar en båt längs floden kommer vi att se många traditionella indianbyar, de lever mycket farligare än vad vi gör som bor i små samhällen. De har ingen som tillvaratar deras rättigheter. Skälet till att jag började studera till advokat var att jag vill hjälpa fattiga människor i indianbyar att försvara sig själva.

Skogsavverkningen går särskilt fort i reservaten, enligt Vandria Garcia Correa. Santarém är också huvudsaklig hamn för utskeppningen av timmer från Amazonas.

– Arealer som tidigare var täckta av regnskog är nu kalhuggna och uppodlande och det växer sojabönor som går på export. Vi blir mer och mer påverkade av detta och även människor utomlands. Vi lever i den största och mest betydelse regnskogen på jorden och den krymper snabbt.

Delstaterna Tocantins, Maranhao and Para från rymden, i augusti 1995 och maj 1997. Skillnaderna är stora och avverkningen av regnskogen fortsätter.
Delstaterna Tocantins, Maranhao and Para från rymden, i augusti 1995 och maj 1997. Skillnaderna är stora och avverkningen av regnskogen fortsätter.

Temperaturen har stigit när betesmarker och plantager ersätter dem täta skogen.

– Vad vi behöver i Amazonas är rätten att få behålla vårt land. De stora bolagen, inte minst de som kommer hit från Europa och Amerika för att dra nytta av våra naturresurser, måste respektera lagstiftningen och våra mänskliga rättigheter. Bolsonaro stöder särskilt jordbruksindustrin. Han vill flytta den till Amazonas, hugga ner skog och förvandla den till fält för odling och boskapsskötsel.

ANNONS

Åker hem med blandade känslor

Hon återvänder till Brasilien med lite blandade känslor.

— För mig är det en ny roll att komma hem som advokat. Jag vet inte vad som kan hända mig. Jag pratar om någonting som är mycket känsligt. Om du är kritisk och visar ditt ansikte kan du råka illa ut. Det är en sak att berätta och få stöd i Europa, men det är en annan att komma hem. Jag har vänner som har blivit hotade, det är bybor och ledaren för en organisation för mänskliga rättigheter. Hoten har kommit från sojabönsodlare och andra, även från den lokala regeringen. Vi bor i skyddade och kontrollerade naturområden, men det handlar om stora ekonomiska värden. Det kan vara farligt att försöka rapportera vad vi ser och upptäcker, så vi får vara försiktiga.

I Europa träffade hon en hög tjänsteman i tyska Konstanz.

– Det var första gången i sitt liv som han hörde från någon med min bakgrund om vad som sker i Amazonas. Han blev chockad. I Brasilien har vi ingen röst. Regeringen lyssnar inte till ursprungsbefolkningen och de traditionella samhällena. Vi får inget gehör för våra rättigheter, hävdar Vandria Garcia Correa.

För den 37-åriga brasilianskan är det en ny roll att komma hem som advokat. Hon vet inte vad som kan hända henne, säger hon.
För den 37-åriga brasilianskan är det en ny roll att komma hem som advokat. Hon vet inte vad som kan hända henne, säger hon. Bild: ADAM IHSE / EXPONERA

Hon pekar på två av problemen i vardagen:

– Vi får konventionell utbildning, men inte enligt vår tradition. Den är annorlunda. För oss är det avgörande för att kunna bevara vårt språk, vår kultur och våra sedvänjor. Det är viktigt för de nya generationerna att få läsa om vårt folks historia, om vad som hände och vad som formade oss, varför vi talar portugisiska.

ANNONS

– Vi behöver konventionell hälso- och sjukvård, men även kunna ta vara på vårt traditionella bruk av plantor, örter och shamaner, medicinmän eller -kvinnor som kan arbeta tillsammans med vanliga doktorer.

Osäker framtid för Boraristammen

Hon tillhör Boraristammen som sedan urminnes tider har bott i harmoni med omgivningarna vid floden Tapajós. Jag undrar vad som händer med hennes folk på tio års sikt om utvecklingen inte vänder. Hon svarar:

– Trots kolonisering och exploatering försöker vi bevara våra traditioner. Men jag tror att vi kommer att förlora vårt land. Många tvingas flytta in till städerna för att överleva och mister kontakten med sitt språk och sina rötter. De blir historielösa människor, bland andra människor. Regeringen vill flytta oss för att kunna ta till vara marken. Men vi måste stanna för vi som bor i Amazonas är de första att skydda regnskogen.

LÄS MER:Klimatet oroar svenskarna mer än terrorism

LÄS MER:Så hanterar du din oro för klimatet

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS