Kina, Ryssland och Indien är tre länder med betydande produktion av vacciner och som nu erbjuds omvärlden. Det beskrivs som en vaccindiplomati som, enligt bedömare, kan ha kommit för att stanna.
– Det är enastående att världen har fått fram så många olika vacciner under en så väldigt kort tidsperiod. Det är en process som i mycket har präglats av det som är gott, säger Martin Kragh, senior forskare och chef för Rysslands- och Eurasienprogrammet vid UI.
Problemet består i att efterfrågan fortfarande med stor marginal överstiger utbudet, säger han.
– Det kommer det säkert att göra under överskådlig framtid, inte minst när vaccin ska ut till utvecklingsländerna som ligger långt efter i sin vaccinering jämfört med den rika världen.
– Men även på andra kontinenter – i Europa, Nordamerika, Latinamerika – har vi sett att knapphet på vacciner leder till situationer där vacciner också kan användas av stater som vill visa någon form av mjukt maktmedel.
LÄS MER:EMA undersöker kopplingar mellan Astravaccin och allvarliga biverkningar
Flera EU-länder på kö
Ryska och kinesiska vaccin har ännu inte klartecken från EU:s läkemedelsmyndighet. Men de är beställda av flera EU-länder och används redan på andra håll i Europa och runt om världen. Flera EU-länder har även uttryckt intresse för att tillverka dessa vacciner på licens.
Det sker medan EU-kommissionen diskuterar ett gemensamt vaccinationspass. Det är tänkt att underlätta resande och annan offentlig service i en pandemi som ännu kräver omfattande nedstängningar och restriktioner och inte visar tecken på att ge vika.
Indien framställer tiotals miljoner av Astra Zenecas vaccin i vad som beskrivs som världens största fabrik för ändamålet. Men medan landet har stoppat exporten till Europa, delar man ut miljoner doser gratis till grannländerna, uppenbarligen för att öka sitt regionala inflytande.
– Följer man regimlojala medier vare sig det är i Ryssland, Indien eller Kina lyfter de starkt fram sina egna framgångar och nedvärderar andra ländernas vacciner. Men det är bara en tidsfråga innan det finns konkurrens från flera olika länder och tillverkare. Om ett par år kan produktionen och tillgången ha kommit ikapp den globala efterfrågan. Det sätter trots allt en gräns för hur stora fördelar man kan dra av att ha ett vaccin redo för export, säger Martin Kragh.
Kina har den ekonomiska potentialen att kunna använda vaccinet som ett slags diplomatiskt instrument.
LÄS MER:EMA granskar det ryska vaccinet Sputnik V
Brasilien tog emot kinesiska vaccinet
Ett av de värst drabbade länderna i världen av pandemin är Brasilien. President Jair Bolsonaro hade en allierad i Donald Trump och ville inte stöta sig med amerikanen. Det gällde till exempel i synen på den kinesiska företaget Huawei. Nu har den brasilianska regeringen haft kontakt med kineserna om välbehövliga leveranser av vaccin och tillåter plötsligt, enligt New York Times, att Huawei deltar i auktionen om att att bygga ut landets 5G-mobilnät.
– Det är svårt att veta vilka motiv Bolsonaro har haft för sin vändning. Det är ju också så att Trump inte längre är president. Det har säkert gjort att han har omvärderat sina politiska optioner. Jag följer i första hand Ryssland och Östeuropa, men Kina har den ekonomiska potentialen att kunna använda vaccinet som ett slags diplomatiskt instrument.
I EU råder missnöje om hur EU-kommissionen skött upphandling av vaccin. Leveranser har försenats och det finns en växande oro för biverkningar. Sverige upphörde på tisdagen tills vidare med injektioner av Astra Zenecas covid-19-vaccin. En lång rad europeiska länder har tidigare gjort det på grund av misstanke om biverkningar.
Både Världshälsoorganisationen WHO och Europeiska läkemedelsmyndigheten skulle på tisdagen hålla krismötet om händelseutvecklingen.
LÄS MER:250 000 fler Pfizer-doser till Sverige
Fler doser till EU
För att kompensera för bortfallet hoppas den svenske vaccinsamordnaren Richard Bergström på andra vacciner från andra producenter och som redan är godkända för bruk inom EU eller väntas få ett godkännande inom kort. På tisdagen fick han beskedet att EU-länderna får en tilldelning på ytterligare tio miljoner vaccindoser från Pfizer/Biontech under det andra kvartalet i år.
– Det här betyder ytterligare 250 000 doser till Sverige före halvårsskiftet, säger Richard Bergström till TT.
Prognosen från Folkhälsomyndigheten visar i nuläget att Sverige väntas få 1,2 miljoner doser från Pfizer/Biontech i april, 1,5 miljoner i maj och 1,8 miljoner i juni. De ytterligare 250 000 doserna kan nu läggas till dessa. Richard Bergström kan inte säga exakt när de kommer att levereras till Sverige.
"Jag vet hur viktigt andra kvartalet är för medlemsländernas vaccineringsstrategier. Det här är en väldigt bra nyheter. Det ger medlemsstaterna manöverutrymme och möjlighet att fylla luckor i leveranserna", säger EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i ett pressmeddelande.
Extratilldelningen gör att Pfizer/Biontech under det andra kvartalet i år kommer att leverera upp till 200 miljoner doser till medlemsländerna i EU.
Nu får vi en konkurrens mellan länder som hamstrar vacciner.
LÄS MER:Det här ska du ha koll på om du fått Astra Zenecas vaccin
Stoppar exporten av vaccin och råvara
Samtidigt sällar sig Richard Bergström till experter och politiker som varnar för nationella egenintressen och exportbegränsningar. Det är hot som bland annat har framförts i EU gentemot det tidigare medlemslandet Storbritannien, med såren kvar och oläkta efter brexit. Britterna var före EU med att komma igång med vaccinationerna och en av Astra Zenecas fabriker finns i landet. Även USA har infört exportstopp av vacciner.
Kan ett vaccin som inte är godkänt ligga till grund för en persons vaccinationspass?
Följderna, enligt Rickard Bergström och den svenska utrikeshandelsministern Anna Bergström, riskerar att bli svåra för det världsomspännande flödet av insatsvaror som är avgörande för vaccinframställning. Det skulle ytterst drabba fattigare länder.
– Under normala förhållanden hade situationen skötts med ömsesidighet mellan länder, säger Martin Kragh. Nu får vi en konkurrens mellan länder som hamstrar vacciner som skulle ha kunnat användas direkt någon annanstans. Vi ser också att länder förbigår ordinarie konventionella byråkratiska processer, exempelvis snabbgodkänner på nationell nivå av det ryska vaccinet Sputnik i Ungern, Slovakien och ett antal andra EU-länder.
– Det går att förstå hur de tänker, fortsätter han. Men det väcker andra typer av problem, kanske oförutsägbara. Om man i ett land som Ungern använder sig av ett vaccin som inte har EU:s godkännande, hur blir det om vi på EU-nivå ska använda oss av ett vaccinationspass? Kan ett vaccin som inte är godkänt ligga till grund för en persons vaccinationspass?
Detta är inte den sista pandemin vi kommer att se i vår livstid.
LÄS MER:Forskare oroliga över brasilianska virus-varianten
Passfrågan kan splittra hela EU
Det kan leda till indirekta splittringar inom EU om man inte kommer överens om villkoren för EU-passen och hur de ska se ut med länder som satsat mycket på icke godkända vacciner och som mycket väl kan vara effektiva, enligt Martin Kragh.
–Vi ser ju också att vaccin som är godkänt helt plötsligt kan uppfattas som problematiskt, som i fallet med Astra Zeneca.
Enligt Martin Kragh kommer många länder nu att lyfta den nationella förmågan, eller oförmågan, att tillverka vacciner inhemskt:
– Sverige hade en gång i tiden sådan förmåga och ansågs vara ganska framgångsrikt inom det här området. Men under 00-talet kom man mer och mer att förlita sig på möjligheten att köpa på världsmarknaden. Under så här extrema påfrestningar ser vi att det systemet har brister. Det kan leda till att många länder omvärderar synen på att investera i den här typen av produktion.
En annan aktuell fråga är om det kan bli en global samling som efter finanskrisen för att hantera framtida kriser:
– Problemet är här för att stanna. Detta är inte den sista pandemin vi kommer att se i vår livstid. Både på nationell och internationell nivå kommer vi att se en högre medvetenhet om riskerna och säkert villighet att investera för att framtida generationer ska slippa det. Det är ett gemensamt intresse. Precis som USA och Sovjetunionen under kalla kriget stod i konflikt kunde de samtidigt förhandla om nedrustning.
