Medan det förra valet i Kambodja symboliserade en mognad hos landets bräckliga demokrati, kan valet i förra veckan bara beskrivas som ett jättesteg bakåt då premiärminister Hun Sen slog ner oppositionen och cementerade sin roll som landets auktoritäre ledare.
- Det är den första rejäla reaktionen i modern tid mot de framsteg som demokratin har gjort under de tuffa förhållandena i Kambodja. Nu är landet en "post-demokrati", säger Michael Vatikiotis, Sydostasienkännare, journalist och konfliktmedlare som bott i regionen i 30 år.
En liknande utveckling pågår i flera av grannländerna, många av dem unga stater med ett kolonialt förflutet och en historia av hårdfört auktoritärt styre – men också av demokratiutveckling. Men när demokratin har samlat momentum sätts det stopp för den, enligt Vatikiotis.
- Det är talande för regionen och det är oroande.
Tid av framgångar
Under de senaste 30 åren har demokratin stärkts i många av Sydostasiens länder. I Myanmar (Burma) lättade juntan sitt grepp 2011 och fredsprisvinnaren Aung San Suu Kyis parti NLD kunde vinna valet 2015. I Malaysia har en stabil halv-demokrati levt sedan självständigheten och Indonesien, med sina 260 miljoner invånare, störtade sin envåldshärskare 1998.
- Indonesien är det bästa exemplet i regionen på en fungerande övergång till demokrati.
Men det finns betydligt fler exempel på motsatt utveckling.
I Thailand har människors handlingsutrymme minskat rejält sedan militärkuppen 2014. En lag som förbjuder att man ifrågasätter kungahuset, vilket liknar en lag som just har tagits i bruk även i Kambodja, används urskillningslöst för att sätta oppositionella i fängelse.
Förtryck och avrättningar
Förhoppningarna om demokrati har grusats i Myanmar. Där behåller militären sin makt och regimens förtryck av den muslimska minoriteten rohingya har utvecklats till ett misstänkt folkmord – samtidigt som Suu Kyi är den som leder landet.
- En kort period efter 2011 kände sig invånarna i Myanmar fria. Men sedan dess har medier börjat övervakas allt mer och man fortsätter att ta politiska fångar, säger Vatikiotis.
Myanmar må vara ett dåligt exempel på den "starke man"-politik som Sydostasien har sett mycket av. Men Filippinerna är ett desto bättre. Efter att sedan 1980-talet tagit steg mot demokrati inleddes 2016 en våg av utomrättsliga avrättningar under Rodrigo Duterte och hans krig mot narkotikan. Duterte vill också ändra i författningen så att han kan sitta kvar som president efter sin mandatperiod.
Ny stormakt
Under det senaste decenniet har också Kinas inflytande i Sydostasien ökat mer än någonsin tidigare, på bekostnad av USA, säger Vatikiotis. Kommunistregimen har gjort stora investeringar i infrastruktur och industri i många av länderna – vilket är både en välsignelse och en fara, om man ska tro Sydostasienkännaren. Kina vaktar Sydkinesiska sjön, där de har överlappande intressen med flera av länderna i Sydostasien. Men regimen har också intressen i den viktiga handelsvägen genom indonesiska Malackasundet.
- Deras inflytande är inte enbart negativt. Kina har också sett till att Bangladesh och Myanmar har pratat om rohingyafrågan.
"Lära oss läxan"
Vilken riktning Kambodja tar efter valet återstår att se. Premiärminister Hun Sen skulle kunna släppa järngreppet om medier och civilsamhälle, när han nu säkrat makten, enligt Vatikiotis.
- Eller så säger han "aldrig mer ska någon få kritisera mig" och fortsätter på den inslagna vägen.
- Men det som oroar mig är att vi tar för givet att när vi ser demokratisk utveckling så tror vi att det aldrig kan bli allvarliga bakslag. Där måste vi nu lära oss läxan från Kambodja.
Bakgrund: Demokratins utmaningar i Sydostasien
Sydostasien har omkring 600 miljoner invånare. Inget av de elva länderna rankas som fritt i organisationen Freedom Houses mätning av fri- och rättigheter 2017.
Thailand
Militärdiktatur där kungens roll stärkts.
Valen skjuts upp.
Journalister, akademiker och aktivister är bakbundna av lagstiftning. Regimkritiker döms och låses in på lösa grunder. Utbredd censur och hot.
Kambodja
Oppositionspartiet upplöstes av landets högsta domstol. Oppositionsledaren fängslades.
Media som kunnat jobba relativt fritt i många år släcks ner.
Regeringspartiet erbjuder platser i parlamentet till småpartier för att skapa en chimär av opposition.
Indonesien
Växande islamisering efter många år av tolerans. Krav att sharia-lagar införs.
Förtryck av minoriteter.
Fler fängslanden för blasfemi sedan 2014, flera avrättningar.
Myanmar (Burma)
Militären behåller den egentliga kontrollen över landet, bland annat måste de enligt grundlagen inte lyda presidenten och parlamentet när det gäller säkerhetsfrågor.
Kritiska journalister fängslas.
Minoriteter förföljs och dödas, möjligt folkmord på muslimer pågår, enligt FN.
Filippinerna
President Duterte har skapat den värsta humanitära krisen sedan diktatorn Marcos, enligt Human Rights Watch.
12000 personer har dödats i kriget mot narkotikan.
Rasat i mätningar av fri- och rättigheter. Presidentkritiker sätts i fängelse, media attackeras.
