I sitt inlägg hänvisar Trump till ett stort antal juridiska experter, men lägger till: "varför skulle jag göra det (benåda mig själv) när jag inte gjort något fel".
Diskussionen sker i ljuset av den särskilde åklagaren Robert Muellers utredning av rysk påverkan på valrörelsen 2016 och möjligt samröre med Donald Trumps presidentkampanj.
"Skriv på servett"
Amerikanska medier är nu fulla av experter som luftar vitt skilda åsikter om huruvida en president verkligen kan benåda sig själv, med hänvisning till artikel 2 i USA:s grundlag från 1789. I den står det enkelt att presidenten har makt att ge uppskov och benådningar för brott gentemot USA.
Statsvetarprofessorn P S Ruckmam vid Rock Valley College i Illinois, som driver en blogg om just benådningar, anser att Trump faktiskt kan benåda sig själv. Detta eftersom de konsultationer med justitiedepartementet som brukar ske före en benådning inte är ett lagkrav.
- Han kan formulera sin benådning på en servett och skriva under den, hävdar Ruckman för nyhetskanalen Bloomberg.
Över lagen?
Andra menar att Trump visserligen kan försöka sig på en "självbenådning", men att en sådan måste prövas i domstol och sannolikt skulle ge upphov till utdragna juridiska förhandlingar. Vissa säger att presidenten skulle ställas inför riksrätt om han försöker.
Så finns det statsvetarprofessorer som James Pfiffner vid George Mason University, som säger bestämt nej. I en Intervju med tidningen New York Post hänvisar han till principer i The Federalist Papers, en skrivning som hör till grundlagen, där det heter att "ingen står över lagen" samt att "ingen man bör döma i ett fall som påverkar honom personligen".
Historiskt har ingen amerikansk president försökt sig på "självbenådning". Men Richard Nixon, som 1974 avgick i ljuset av Watergateskandalen, benådades av efterträdaren Gerald Ford för "brott han kan ha begått gentemot USA under sin tid som president", skriver tidningen The Washington Post.
Svårt att åtala
För att en benådning ens ska bli aktuell i Trumps fall krävs att Muellers Rysslandsutredning leder till rättsliga åtgärder eller att han fälls i riksrätt. Och huruvida det är möjligt för Mueller att åtala Trump är också föremål för diskussion, med hänvisning till en justitiedepartementsregel från 1973 enligt vilken det heter att en sittande president inte kan åtalas på "vanligt" sätt. Frågan är om Mueller vill bestrida den, skriver tidningen The Christian Science Monitor.
Trump själv har kallat Rysslandsutredningen för en häxjakt. Hans advokat, den tidigare New York-borgmästaren Rudy Giuliani, hävdar att presidenten inte kan tvingas att vittna och inte kan åtalas i den.
Fakta: Maktdelning och styre i USA
Styret av USA bygger på maktdelning mellan den dömande makten (Högsta domstolen), den lagstiftande (kongressen) och den verkställande (presidenten). Tanken är att de tre ska kontrollera varandra.
Systemet, som finns beskrivet i USA:s grundlag från 1789, har viss inbyggd tröghet – varje aktör har vissa möjligheter att granska och begränsa de andra. I USA kallas detta "check and balances" (ungefär kontroll och balans).
Presidenten är både stats- och regeringschef och bildar inte regering beroende på mandatfördelningen i kongressen.
Presidenten utser domare i HD och är överbefälhavare för militären.
HD kan underkänna lagar som stiftas av kongressen.
Kongressen, främst genom senaten, godkänner ministrar och andra höga tjänstemän.
Källa: USA:s konstitution
Fakta: Att avsätta en president
Det finns i huvudsak två sätt att avsätta en president, enligt USA:s grundlag.
Det mest kända är riksrättsförfarandet, genom vilket kongressen kan avsätta presidenten om denne döms för "förräderi, bestickning eller andra allvarliga brott och förseelser".
Formella riksrättsanklagelser mot presidenten läggs fram av representanthuset. För att kunna göra det krävs enkel majoritet i kammaren. För att döma och avsätta presidenten krävs sedan att två tredjedelar av senaten, överhuset, röstar för. Ingen amerikansk president har blivit avsatt på det här sättet. Bill Clinton (1998) och Andrew Johnson (1868) blev formellt anklagade av representanthuset, men friades av senaten. Richard Nixon avgick när han hotades av riksrätt.
Den andra vägen är att presidenten förklaras oförmögen att utföra sina plikter, enligt grundlagens 25:e tillägg. För att det ska ske krävs antingen ett gemensamt utlåtande från vicepresidenten och en majoritet av regeringen eller ett utlåtande från en kongresstillsatt expertpanel (exempelvis bestående av medicinska experter). Om presidenten motsätter sig utlåtandet har kongressen tre veckor på sig att debattera frågan och rösta om den. Två tredjedelars majoritet krävs och beslutet kan inte överklagas.
Källor: History.com, The New York Times, Findlaw.com, The New Yorker
Bakgrund: Trump och Ryssland
Misstankarna om samröre mellan personer i Donald Trumps stab och den ryska regeringen – som amerikanska underrättelsetjänster anklagar för att ha lagt sig i USA-valet – har förföljt presidenten sedan han tillträdde i januari i fjol.
Rysslands tidigare USA-ambassadör Sergej Kisljak hade flera möten med företrädare för Trumpkampanjen före valet. Förre säkerhetsrådgivaren Michael Flynn avgick i februari i fjol sedan det framkommit att han förtigit detaljer om kontakterna. Även justitieminister Jeff Sessions, som under valrörelsen var senator, träffade ambassadören under 2016 och har därför sagt att han inte aktivt kan delta i Rysslandsutredningen.
Dessutom mötte Trumps svärson Jared Kushner och sonen Donald Trump jr 2016 en rysk jurist med koppling till Rysslands regering, sedan Trump jr fått ett erbjudande om att ta del av komprometterande uppgifter om Demokraternas Hillary Clinton som var Trumps rival i presidentvalet.
I maj i fjol avskedade Trump FBI-chefen James Comey och sade senare att det hade med "Rysslandgrejen" att göra. Enligt Comey bad presidenten honom "släppa" utredningen av Flynn. Senare samma månad utsåg det amerikanska justitiedepartementet den tidigare FBI-chefen Robert Mueller till särskild åklagare i en utredning av "den ryska regeringens ansträngningar att påverka det amerikanska presidentvalet 2016 och relaterade frågor".
Moskva har förnekat all inblandning i försök att påverka USA:s presidentval. President Trump har upprepade gånger sagt att hans kampanj inte konspirerat med Ryssland.