För dagen vibrerar Dharamshala av liv. Med de snöklädda bergen i bakgrunden flyter flera tusen flaggbärande tibetaner fram på den lilla stadens gator, på väg mot templet. Hundratals skolbarn i sina uniformer, munkar i traditionella orange klädnad, gamla och unga som ska lyssna på den tibetanske premiärministern Lobsang Sangay. Och förstås, titta på de traditionella danserna.
- Det är viktigt att visa våra barn att Tibetfrågan lever och är viktig. En sådan här dag är mycket bra för att alla ska minnas de uppoffringar som vårt folk gjort och fortsätter att göra, säger Mingma Kundun, som har tagit med sin tvåårige son till ceremonin.
Tibets andliga ledare, Dalai lama, väcker ont blod hos den kinesiska regeringen och i samma takt som Kinas makt ökar, väljer allt fler politiska ledare att inte träffa Nobelpristagaren.
Nyligen nekades han ett möte med den danska regeringen vid sitt besök i Köpenhamn och förra året nobbades han av den norska regeringen som meddelade att man försökte förbättra de norsk-kinesiska relationerna. Även påve Franciskus sade nej till ett möte när Dalai lama nyligen besökte Rom.
Ett undantag från trenden är USA:s president Barack Obama. Vid den årliga bönefrukosten i USA:s huvudstad fanns Dalai lama vid Obamas sida.
- Vi märker av en förändring. Allt fler demokratier väljer att böja sig för Kina för att inte förlora pengar eller inflytande. Det är ytterst skadligt i längden. Ledarna för dessa länder ger de våldsamma grupper som finns i världen, och som också kämpar för inflytande, argument för att ta upp vapnen. Det är ytterst oansvarigt, säger Lobsang Sangay, till TT på plats i Dharamshala där regeringen finns.
Dalai lama själv tar de stängda dörrarna med upphöjt lugn:
- Det är logiskt! Jag är ju inte politisk ledare längre, utan bara den andliga. Dessutom skulle jag inte ha så mycket att säga dagens politiska ledare, säger den snart 80-årige Dalai lama.
TT träffar honom i hans kloster mitt i Dharamshala. Hans underfundiga leende spelar hela tiden på hans läppar. Han vidhåller att det är dags för Kina att prata om Tibetfrågan.
- Det är mycket viktigt att ha en nära relation till Kina som är en gammal kultur och världens folkrikaste land. Den fria världen har ett moraliskt ansvar att verka för mer demokrati i Kina. Vi är mycket tydliga med att vi inte vill ha en självständig stat, utan en egen form av autonomi inom den kinesiska statsbildningen, säger Dalai lama.
Premiärminister Sangay är tydlig med att den tibetanska ledningen är redo att samtala med Kina.
- De vet att vi inte vill ha självständighet. Vi kräver bara att tibetanernas fri- och rättigheter respekteras och att vi ska få leva som ett fritt folk, utan repression. Hans helighet är redo att inleda en dialog när som helst och var som helst, säger Sangay.
FAKTA: Mänskliga rättigheter i Tibet
Etniska tibetaner utsätts fortsatt för diskriminering och inskränkningar av yttrandefriheten, religions-, förenings- och mötesfriheten av Peking, enligt Amnesty International.
Flera tibetanska religiösa ledare, författare, demonstranter och aktivister fängslades under förra året.
I början av 2010-talet rapporterade människorättsorganisationer att två miljoner tibetaner i Kinesiska Tibet tvångsförflyttats till nya områden där byar skapas under ledning av partitjänstemän med syfte att utveckla en socialistisk landsbygd.
Under 2014 satte sju personer eld på sig själva i tibetanbefolkade områden i protest mot myndigheternas repressiva politik. Åtminstone två av dem dog av de skador de ådrog sig. Antalet självbränningar sedan mars 2011 har ökat till 131.
FAKTA: Tibet
Tibet är en region och en historisk stat i Centralasien. När kejsardömet Kina föll utropades en självständig stat. Självständigheten stadfästes dock aldrig internationellt.
1950 invaderade åter kinesiska styrkor, och Tibet tvingades erkänna Kinas överhöghet mot att kineserna lovade att respektera tibetanernas religion och seder. I praktiken började dock landet helt inlemmas i Kina.
Efter en rad uppror och en misslyckad revolt 1959 flydde Tibets fjortonde Dalai lama, Tenzin Gyatso, med hundratusen anhängare och upprättade en exilregering i den indiska delstaten Himchal Pradesh, i den lilla bergsstaden Dharamshala.
Dalai lama, som fick Nobels fredspris1989 för sin ickevåldskamp, insisterar på att Kina ska garantera och respektera tibetanernas demokratiska fri- och rättigheter och ge dem avsevärt större självstyre än de har i dagsläget, så kallad meningsfull autonomi.
I mars 2011 meddelade Dalai lama att han avgår som politisk ledare för exilregeringen. Däremot kvarstår han som tibetanernas andlige ledare.
Val av ny ledare för exilregeringen och val till det tibetanska exilparlamentet hölls. Lobsang Sangay, en tibetansk jurist från Indien som utbildat sig vid Harvard i USA, fick drygt hälften av rösterna och tillträdde som ny regeringschef.
Enligt folkräkningen 2010 bor 2,8 miljoner etniska tibetaner i Tibet. I Dharamshala finns runt 8 000 tibetaner.
Källa: Utrikespolitiska institutet