Studien från Institute of Health Metrics and Evaluation (IHME) vid University of Washington i Seattle, har publicerats i tidskriften The Lancet och jämför folkhälsan i världen mellan 1950 och 2017.
I nästan hälften av världens länder, främst i Europa och Nord- och Sydamerika, föds inte tillräckligt många barn för att man ska kunna behålla sin befolkningsstorlek. Samtidigt fortsätter barnafödandet att öka i Afrika och Asien, med den genomsnittliga kvinnan i Niger som föder sju barn under sin livstid.
Utbildning viktigaste faktorn
Ali Mokdad, professor vid IHME, säger att den enskilt viktigaste faktorn för befolkningstillväxt är utbildning.
- Om en kvinna utbildar sig mer tillbringar hon fler år i skolan, senarelägger sina graviditeter och kommer därför att få färre barn, säger han.
Enligt IHME är Cypern jordens minst fertila land – en genomsnittlig cypriotisk kvinna föder ett barn i sitt liv. Däremot har kvinnor i Mali, Tchad och Afghanistan i genomsnitt mer än sex barn.
Mokdad säger att medan befolkningarna i utvecklingsländerna fortsätter att stiga, så ökar även deras ekonomier i allmänhet, vilket vanligtvis har en avmattande effekt på barnafödandet över tiden.
- Länderna förväntas att få det bättre ekonomiskt och det är mer troligt att fertiliteten kommer att minska och jämnas ut.
Ökad livslängd
Vi lever också längre än någonsin tidigare. Den förväntade globala medellivslängden för män har ökat till 71 år från 48 år 1950. Kvinnor förväntas nu leva till 76 jämfört med 53 år 1950.
Hjärtsjukdom är numera den vanligaste dödsorsaken globalt, uppger IHME. Så sent som 1990 var det neonatala problem, följt av lungsjukdomar och diarré.
- Man ser mindre dödlighet från infektionssjukdomar allt eftersom länder blir rikare, men också mer funktionsnedsättningar eftersom människor lever längre, säger Ali Mokdad.
Han påpekade att även om dödsfall från smittsamma sjukdomar som malaria och tuberkulos har minskat betydligt sedan 1990 har nya, icke-överförbara sjukdomar tagit plats.
- Det finns vissa beteenden som leder till mer fall av kardiovaskulära sjukdomar och cancer. Fetma är nummer ett – det ökar varje år och vårt beteende bidrar till det, säger han.