Jerusalem är en politisk och religiös krutdurk som ständigt riskerar att explodera. Nu kan de senaste dagarnas lokala våldsamheter utvidgas till en större israelisk-palestinsk konfrontation med fortsatta palestinska raketattacker och israeliska flyganfall.
Den terroriststämplade islamistgruppen Hamas, som styr Gaza, sköt sju raketer mot Israel på måndagskvällen. Flera slog ned i Jerusalem där raketlarmet gick, något som är mycket ovanligt.
Israel svarade med flygangrepp mot Gaza. Minst nio personer dödades, enligt palestinska uppgifter. Och palestinska grupper hotade med fler raketer.
På måndagskvällen slog också tiotals raketer ned i södra Israel nära gränsen till Gaza.
LÄS MER:Stor oro i Jerusalem – våldet eskalerar
Hamas ställde ultimatum
Att skjuta raketer så långt in i Israel som till Jerusalem är en drastisk upptrappning – som kom efter det att Hamas ställt ultimatum till Israel: Dra tillbaka era trupper från al-Aqsa-moskén på Tempelberget och från det omstridda området Sheikh Jarrah i östra Jerusalem. Detta ultimatum gick ut klockan 18 lokal tid – och i samma minut avlossades raketerna.
– Det här är ett budskap fienden måste förstå bra, säger Abu Obeida, talesman för Hamas militära gren, och tillägger att attacken är ett svar på Israels ”brott och aggression” i Jerusalem.
Ser marschen som en provokation
Israeliska poliser syntes kasta sig på marken för att ta skydd vid Damaskusporten som leder in i den muromgärdade Gamla staden. Samtidigt jublade hundratals palestinska ungdomar som samlats där.
De väntade på den israeliska ”flaggmarschen” i vilken 10 000-tals unga israeliska religiösa nationalister skulle tåga in genom porten och fortsätta via det muslimska kvarteteret fram till Västra muren (Klagomuren), judarnas heligaste plats.
Palestinierna ser marschen, som anordnas varje år på den israeliska Jerusalemdagen, som en provokation. Den leder alltid till oroligheter och i år fruktade man en större urladdning på grund av säkerhetsläget.
– Israelerna är välkomna. Vi kommer att ta emot dem på vårt vis, säger palestiniern Ibrahim Hadjadj, 32, som väntade innanför porten.
Men i sista stund beslutade den israeliska polisen, enligt instruktion från regeringen, att ändra marschens rutt för att minska spänningen. Den skulle i stället gå via Jaffaporten och det judiska kvarteret i Gamla staden, fram till Västra muren.
Arrangörerna blev rasande över denna ”nedvikning” och ställde in marschen. Men många ungdomsgrupper befann sig redan i omgivningarna och tågade på egen hand till den planerade samlingsplatsen.
– Det här är en glädjedag för Israel. Vi demonstrerar israelisk överhöghet och närvaro i vår huvudstad som vi befriade 1967. Jag har deltagit marschen i tio år sedan jag var sju år, säger Ori Eisenthal, 17, innan beslutet om den ändrade rutten blev känt.
– Jag är inte rädd för våld. Det är vårt land, vår stad. Jag litar på polisen. Och Gud är med oss, Gud skyddar oss, säger gymnasisten som kommit ända från Golanhöjderna och viftar med flaggan.
”Inte rädd för våldsamheter”
Jerusalemdagen firas till minne av att Israel erövrade östra Jerusalem i sexdagarskriget 1967. Israeler kallar det ”återförening” och ”befrielse”, palestinier kallar det ”ockupation”.
– Jerusalemdagen är en speciell dag som vi väntat på i 2000 år. Vi firar att Israels folk har återvänt till sitt land och sin huvudstad. Det finns en känsla av fara, men jag är inte rädd för våldsamheter, säger Avraham Chayun, 30, ingenjör från Jerusalem.
Det var en massiv uppladdning i Jerusalem hela måndagen inför den väntade marschen. Men den lokala dramatiken kom att överskuggas av kvällens konfrontation kring Gaza. Efter Hamas ultimatum ställde Israel in tågtrafiken i södra Israel – och lade till och med om vissa start- och landningssträckor på den internationella Ben Gurionflygplatsen nära Tel Aviv. Det har inte hänt sedan Gazakriget mellan Israel och Hamas sommaren 2014.
Hundratals palestinier och tiotals israeliska poliser har skadats de senaste dagarna. Främst i sammanstötningar vid al-Aqsamoskén, islams tredje heligaste plats efter helgedomarna i Mecka och Medina i Saudiarabien. Den reser sig på Tempelberget där judarnas bibliska tempel en gång stod. Och strax nedanför finns Västra muren, den enda lämningen av Templet.
”Ingen palestinier accepterar det”
Känslorna sätts också i svallning på grund av att det är de sista dagarna i den muslimska fastemånaden Ramadan. Upp till 100 000 palestinier har förrättat kvällsbön i al-Aqsamoskén de senaste dagarna – och många ungdomar har stannat kvar på platsen efter bönen. Där är också tung israelisk polisnärvaro.
– Allt handlar om ockupationen. Här i Jerusalem, i Gaza, hela Palestina. Det hotar al-Aqsamoskén, ingen palestinier accepterar det, säger Amir Abbas, 62, från Jerusalem.
Våldsamma scener har också utspelat sig i Sheikh Jarrah i östra Jerusalem där palestinier och israeliska poliser har drabbat samman. Där gäller tvisten att judiska nationalister vill vräka palestinier från hem där de bott i 60 år – men som byggts på mark som ägdes av judar före det första israelisk-arabiska kriget 1948.
Palestinierna har förlorat i varje israelisk rättsinstans. Högsta domstolen skulle ha fattat sitt slutgiltiga beslut på måndagen, något som kunde ha lett till ytterligare våldsamheter. Men beslutet sköts upp minst en månad, detta efter påtryckningar från den israeliska regeringen.
LÄS MER:Vräkningsförhandlingar i Jerusalem skjuts upp
Delade ut blommor i fredsaktion
Mitt i våldets Jerusalem dyker plötsligt upp en grupp som verkar för fred och försoning. Den tågar mot Jaffaporten, hundratals personer som delar ut blommor till alla de möter.
De kallar sig ”Tag meir” (en lapp som lyser upp) som är ett svar på den högerextrema gruppen ”Tag mechir” (prislapp). Med den hebreiska ordleken vill de säga att de ”sprider ljus” till skillnad från motståndarna som ”utkräver pris” genom att hämnas efter palestinska attacker genom att angripa palestinier som råkar hamna i vägen.
– Vi arbetar för fred och samförstånd mellan israeler och palestinier. Vi tar avstånd från flaggmarschen eftersom den alltid leder till våld och rasistiska utfall. Vi vill visa ett annat Israel, säger den israeliska studenten Gaya Allon, 25.
