Framför allt i Paris blev det konfrontationer mellan svartklädda demonstranter och polis i utkanterna av protesttåget mot presidentens arbetsmarknadspolitik.
Franska nyhetsmedier rapporterade om stenkastning som möttes av tårgas från polisen. Enligt myndigheterna rörde det sig om runt 300 maskerade våldsverkare som bland annat krossade fönster. Även i Lyon användes tårgas under dagen.
Röda fanor
Totalt ska omkring 223000 personer ha protesterat runt om i landet, enligt inrikesdepartementet. Vänsterfacket CGT hävdar att det snarare har rört sig om 400000 demonstranter.
I Strasbourg mötte främst ungvänster och gammelkommunister upp med röda fanor och ilskna miner på Kléber-torget för att protestera mot president Macron och hans föreslagna förändringar av arbetsmarknaden.
- De här lagarna är till och med ännu sämre än dem vi demonstrerade mot i fjol. Det är viktigt att vi mobiliserar oss, sade höggravida France – "jo, det stavas precis som landet" – till TT.
Bättre att förhandla?
Samtidigt befarar hon att den nye presidentens starka ställning, inte minst i det franska parlamentet, gör att lagarna ändå kommer att drivas igenom.
- Men jag hoppas att vi kan tvinga honom att lyssna på oss, sade France.
Arrangörerna CGT är Frankrikes näst största och mest stridsvilliga fackförbund. Det största förbundet – CFDT – har tills vidare valt att hellre försöka påverka genom förhandlingar.
- Vi måste sluta tro att fackförbundsagerande bara betyder något när vi demonstrerar, sade CFDT-chefen Laurent Berger i fransk radio.
"Får ut miljoner"
Vänstern hoppas ändå att protesterna ska växa i styrka. Trean i årets presidentval, Jean-Luc Mélénchon, marscherade i Marseille på tisdagen och har siktet inställt på en egen stordemonstration den 23 september.
- Vi får ut miljoner människor på gatorna. Folket har fått nog av den liberala röran, sade Mélénchon i Marseille enligt tidningen Le Parisien.
President Macron själv har under tiden åkt till Västindien för att övervaka följderna av orkanen Irma på Saint Martin och den en gång i tiden svenska ön Saint Barthélemy.
Fakta: Politisk popularitet i Frankrike
I den senaste mätningen från opinionsinstitutet Elabe säger sig bara 37 procent av de tillfrågade i Frankrike ha förtroende för president Emmanuel Macron. Det är tre procentenheter lägre än i augusti och samtidigt sex procentenheter lägre än vad stödet var för företrädaren François Hollande vid samma tillfälle för fem år sedan. Hollande hade dock tappat mer (från 58 till 43 procent) än vad Macron har gjort (från 45 till 37).
I en annan Elabe-mätning har fransmännen tillfrågats om vilket parti som just nu utgör den främsta oppositionen mot Macron. 32 procent svarade vänsterrörelsen Okuvade Frankrike, 14 procent valde högerextrema Nationella fronten, 9 procent konservativa Republikanerna och bara 3 procent Socialistpartiet.
Fakta: Macrons arbetsmarknadsåtgärder
Frankrikes nya regering presenterade sina förslag till omfattande förändringar i arbetsmarknadslagstiftningen den 31 augusti.
Förändringarna, som var ett av den nyvalde presidenten Emmanuel Macrons främsta vallöften, går bland annat ut på att utöka möjligheten till projektanställningar, begränsa utbetalningarna av avgångsvederlag samt att tillåta arbetsgivare att förhandla arbetsvillkor lokalt i stället för genom centrala avtal.
Vänsterfacket CGT – landets näst största – har reagerat starkt kritiskt och manat till protester. Enligt opinionsmätningar tror ändå drygt varannan fransman, 52 procent, att åtgärderna kommer att få positiva effekter.
