USA:s president Donald Trump fördömer de rörbomber som skickats till bland annat expresident Barack Obama och den förra utrikesministern Hillary Clinton. Men han kritiseras också för sin retorik.
USA:s president Donald Trump fördömer de rörbomber som skickats till bland annat expresident Barack Obama och den förra utrikesministern Hillary Clinton. Men han kritiseras också för sin retorik.

Sprängladdningar sår ytterligare split i USA

Bidrar Donald Trumps hätska retorik till att legitimera attacker med politiska förtecken? De rörbomber som skickats till framträdande demokrater – sådana som Trump själv attackerat – ställer frågan om polarisering i USA på sin spets. Presidenten själv pekar ut medierna som delansvariga.

ANNONS
|

"Ohederlig." "En person med extraordinärt lågt IQ." "Äckligt och farligt uttalande."

Så lyder några av Trumps omdömen om de personer som fått rörbomber skickade till sig. I ett USA där den politiska splittringen har nått nya rekordnivåer frågar sig många om hans ord har inspirerat den eller de som skickat bomberna.

- Trump har normaliserat flera former av hatretorik. Och därtill har han förolämpat många, som när han kallade Haiti, El Salvador och vissa afrikanska nationer för rövhålsländer, säger Mark Potok, en av USA:s främsta experter på hatbrott, till TT.

ANNONS

Självrannsakan?

Trump fördömde förvisso brevbomberna kort efter det att de upptäckts. Och vid ett politiskt massmöte i Wisconsin några timmar senare kallade han rörbomberna en "attack mot vår demokrati" och manade till enighet.

- Inget land som tolererar sådant våld kan lyckas. Det destruktiva och moraliskt fördömande språkbruket måste upphöra, sade presidenten.

Trump sade även att dispyter ska lösas fredligt, via valurnorna. Men han nämnde ingen av de drabbade demokraterna vid namn och det fanns ingen direkt självrannsakan i talet. Snarare raljerade han över att han "uppträdde så trevligt" just då. Och kort därpå pekade han ut landets nyhetsmedier som delansvariga.

- Medierna bär också ansvar för att sätta en civiliserad ton och sluta upp med den ändlösa fientligheten och de konstant negativa och ofta falska attackerna och rapporteringen. De måste sluta, sade Trump enligt nyhetskanalen CNN.

ANNONS

Attacken fortsatte under torsdagen via Twitter , då Trump skrev att mycket av ilskan i dagens samhälle orsakas av traditionella mediers "avsiktligt falska och inkorrekta rapportering".

Manade till våld

CNN-chefen Jeff Zucker hade då sagt att presidenten borde förstå att hans "ord har betydelse" medan den konservativa radioprogramledaren Rush Limbaugh antytt att Demokraterna, snarare än Republikanerna, hade mycket att vinna på att skicka sprängladdningarna.

Trump är känd som en konfliktorienterad ledare. Han har bland annat kallat journalister för "folkets fiende", publikationer för "falska nyheter" och bråkat öppet med politiker från båda partierna. Och under valrörelsen uppmanade han anhängare i Mobile i Alabama att slå till svarta demonstranter, enligt Mark Potok.

- Han sa att om folk klappar till de svarta som protesterade så skulle han betala deras försvar. I Mobile höll en ung, handfängslad svart kille på att ledas bort av en vit sheriff när en vit man kom fram och slog honom, säger han och konstaterar:

- I USA lyssnar man på sina ledare.

ANNONS

Inte gifta sig

Häromdagen yttrade presidenten berömmande ord om en republikansk kongressledamot som misshandlat en journalist, något högt uppsatta demokrater kritiserat och bett honom ta tillbaka.

Den politiska polariseringen, som bland annat yttrar sig i att allt färre par i USA vill att deras barn ska gifta sig med en anhängare till motståndarpartiet, har pågått i decennier men tilltagit sedan Trump flyttade in i Vita huset.

Närmare 85 procent av såväl demokrater som republikaner har nu en ofördelaktig syn på den "andra sidan", visar en färsk undersökning. Vidare vill enbart 45 procent av amerikanerna att deras folkvalda ska kompromissa med motståndarpartiet för att komma framåt. I fjol var 69 procent av demokraterna och 46 procent av republikanerna för kompromisser.

TT

Bakgrund: Politisk splittring i USA

Det är väl känt att USA de senaste decennierna blivit allt mer polariserat och uppdelat i två politiska läger: konservativa som oftast röstar på Republikanerna och liberala som stödjer Demokraterna. De ideologiska låsningarna gör att det har blivit mycket vanligare att väljare röstar på samma parti i president-, kongress- och lokala val.

Det är samtidigt mer vanligt med en negativ, hätsk syn på den "andra sidan". I kongressen har bruket av ett "mer partiskt", giftigt språk ökat lavinartat sedan 1990 – och stigit till nya höjder med president Donald Trump.

De politiska lägren har också helt olika syn på de problem som USA står inför. Exempelvis tycker bara 11 procent av de republikanska väljarna att klimatförändringar är en viktig fråga – till skillnad från 72 procent i det demokratiska lägret. Vidare tycker 75 procent av republikanerna, men bara 19 procent av demokraterna, att olaglig invandring är ett mycket stort problem. Skjutvapenrelaterat våld bör prioriteras enligt 81 procent av demokraterna. Enbart 25 procent av republikanerna tycker dock att det är viktigt.

Källa: SNS Analys, McKinsey, Pew Research Center med flera.

ANNONS