Socialdemokraternas kanslerkandidat Olaf Scholz.
Socialdemokraternas kanslerkandidat Olaf Scholz. Bild: Michael Probst/AP/TT

SPD vann valrysaren – maktspel pågår

Tyska valet är en politisk rysare, där det politiska maktspelet kan komma att pågå länge. Socialdemokraterna, SPD, blir största parti med knapp marginal.

ANNONS

Tidigt på måndagen kunde SPD utropas som största parti i det tyska valet. Men med 25,7 procent av rösterna blev övertaget bara 1,6 procentenheter gentemot Kristdemokraternas union CDU/CSU.

Båda sidor har därmed chans att bilda regering, beroende delvis på hur "kungamakarna" liberala FDP och De gröna agerar. Miljöpartiet får 14,8 procent och blir tredje största parti, medan FDP får 11,5 procent av rösterna.

Både Olaf Scholz (SPD) och hans kristdemokratiske rival Armin Laschet (CDU) sade under valkvällen att de kan tänka sig att försöka bilda regering. Men de signalerar att det kan bli besvärligt, och att koalitionsförhandlingarna kan vara i månader.

ANNONS

Laschet upprepade på måndagen att hans parti är fortsatt intresserat av att bilda regering tillsammans med De gröna och FDP, och att samtal kommer att hållas.

Håller dörrarna öppna

Även om förbundskanslerposten är utom räckhåll för dem så tyder alltså allt på att stödet från de två så kallade "kungamakarna" – FDP och De gröna – blir avgörande för att bilda en regering.

FDP vill prata ihop sig med De gröna först, innan man går vidare med förhandlingar med ett tredje parti om regeringsfrågan, meddelar partiledaren Christian Lindner. Enligt Lindner är partierna de som står längst från varandra – samtidigt som båda är missnöjda med de konservativa och SPD.

Den som först får chansen att bilda regering behöver nödvändigtvis inte bli nästa förbundskansler, poängterar Rutger Lindahl, professor emeritus i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

– Det är inte säkert att den som får flest röster lyckas bilda en regering, säger han.

De båda partierna håller dörrarna öppna. Men De gröna föredrar en socialdemokratisk regering, och De liberala en kristdemokratisk, framhåller Rutger Lindahl.

– De sitter med vågmästarroller. Men de kan inte blockera varandra, eftersom de kommer att behöva regera tillsammans.

Die Linke under spärren

Vänsterpartiet die Linke gör ett katastrofval, och ser ut att nära nog halvera sitt stöd jämfört med 2017. Partiet får 4,9 procent och hamnar därmed under spärren på 5 procent. Enligt public service-bolaget ZDF får partiet plats i förbundsdagen enbart via ett fåtal direktmandat.

ANNONS

Bland de valkretsar som räknats noteras att CDU ser ut att förlora platsen för Vorpommern-Greifswald, den krets Angela Merkel sedan 1990 valts in för. Partiets efterträdare Georg Günther får enligt ZDF 20,5 procent, mot de 24,4 procent som röstade för SPD:s Anna Kassautzki.

Inte heller Annegret "AKK" Kramp-Karrenbauer, som efterträdde Merkel som CDU-ledare men avgick i fjol, tog sig in via ett direktmandat. Hon lär dock ta en förbundsdagsplats via partiets delstatslista i Saarland.

Danskt parti till Berlin

I München har De gröna vunnit en valkrets och får enligt ZDF därmed sitt första historiska direktmandat från konservativa Bayern.

Och längst upp i norr har lilla SSW, som representerar den danska minoriteten i Schleswig-Holstein, tagit en plats i Berlin. Senast partiet satt i förbundsdagen var efter valet 1949.

– Sensationellt. Det är en historisk kväll, säger den invalde Stefan Seidler på partiets valvaka.

– Vi ska vara danskarnas, frisernas och alla minoriteters röst, fortsätter han enligt danskspråkiga Flensborg Avis.

Valdeltagande 76,6 procent
Valdeltagande 76,6 procent Bild: Anna-Lena Lindqvist/TT

Fakta: Resultatet i tyska valet

SPD: 25,7 procent

CDU/CSU: 24,1 procent

De gröna: 14,8 procent

FDP: 11,5 procent

Die Linke: 4,9 procent

AFD: 10,3 procent

Fakta: Så gick valet till

Omkring 60,4 miljoner av Tysklands 83 miljoner invånare var röstberättigade i valet till det tyska parlamentet. Varje väljare har två röster: en förstaröst (Erststimme) och en andraröst (Zweitstimme).

Förstarösten läggs på en kandidat i någon av Tysklands 299 valkretsar, som alla får skicka en representant till förbundsdagen. Detta val är ett så kallat majoritetsval i enmansvalkretsar, vilket innebär att bara en person per valkrets – den som får flest röster – skickas till Berlin, på ett så kallat direktmandat.

Andrarösten läggs på ett parti, närmare bestämt på en lista som tagits fram av partierna på delstatsnivå. Det här valet är proportionellt, och styr också hur många mandat i förbundsdagen ett parti sammanlagt får.

Om ett parti vinner fler direktmandat än det är berättigat till i förhållande till andelen andraröster får partiet så kallade tilläggsmandat. För att inte proportionaliteten ska gå förlorad får även andra partier fler mandat, så kallade utjämningsmandat, för att fördelningen bättre ska återspegla resultatet av listvalet, alltså andrarösterna.

Systemet gör att antalet platser i förbundsdagen kan variera. Det lägsta antalet är 598. Den utgående förbundsdagen har haft 709 ledamöter, och den nya rapporteras bli rekordstor – 735 personer.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS