Medlemmar i Greklands kommunistiska parti har hängt upp en banderoll i protest mot namnöverenskommelsen, på Akropolis i Aten.
Medlemmar i Greklands kommunistiska parti har hängt upp en banderoll i protest mot namnöverenskommelsen, på Akropolis i Aten.

Snart kan 28 år lång namndispyt få ett slut

Det segdragna bråket mellan regeringarna i Skopje och Aten om namnet Makedonien kan snart vara över. Det grekiska parlamentet väntas säga ja till att grannlandet byter namn – vilket öppnar för medlemskap i Nato och EU för Makedonien. Men på grund av att så många vill delta i debatten sker omröstningen först på fredagen.

ANNONS
|

Makedonien är en tidigare jugoslavisk republik, men för många greker syftare snarare namnet på ett historiskt område i norra Grekland som kopplas till Alexander den stores erövringar.

När Makedonien blev självständigt från Jugoslavien 1991 vägrade Grekland att erkänna det nya landet, med hänvisning till att namnet tillhör det grekiska kulturarvet.

Dispyten har rasat sedan dess och Grekland har blockerat grannlandets ambitioner att bli medlem i såväl EU som Nato. Men efter många FN-ledda samtalsrundor enades länderna förra året om att begrava stridsyxan och att Makedonien ska byta namn till Nordmakedonien.

ANNONS

Känslig fråga

Parlamentet i Skopje har redan sagt ja till överenskommelsen och sent under torsdagen var det tänkt att kollegorna i den grekiska huvudstaden skulle fälla sin dom. Men många ville debattera i parlamentet och därför hinner omröstningen inte ske före fredag klockan 13.30 svensk tid.

- Frågan har varit otroligt känslig under väldigt lång tid. Men nu finns politisk vilja från båda parter att nå fram till en kompromiss. Att kunna gå med i Nato och EU är två tunga och viktiga frågor för Makedonien, säger Jessica Giandomenico, Balkankännare knuten till Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier vid Uppsala universitet.

- Det är väldigt skönt att en av de stora frågorna som har omgärdat Jugoslaviens upplösning nu faktiskt kan få ett avslut, vilket öppnar för större koncentration på exempelvis konflikten mellan Kosovo och Serbien.

Splittrade greker

Parlamentet i Aten är splittrat kring det så kallade Prespes-avtalet som premiärminister Alexis Tsipras har förhandlat fram med sin makedonske motpart Zoran Zaev. Många grekiska partier motsätter sig namnbytet, men det tycks ändå som om vänsterledaren har säkrat det stöd han behöver, från minst hälften av de 300 parlamentsledamöterna.

ANNONS

Oenigheten kring namnfrågan fick det högerpopulistiska partiet Oberoende greker (Anel) att tidigare i januari dra sig ur Tsipras regeringskoalition. Och i förra veckan överlevde premiärministern med nöd och näppe en förtroendeomröstning i parlamentet.

TT

Fakta: Drömmer om EU och Nato

Ett av Makedoniens främsta utrikespolitiska mål är medlemskap i EU och försvarsalliansen Nato, något som EU- och Natomedlemmen Grekland satt stopp för med sina vetohot. Men en lösning kan vara nära sedan länderna enats om att Makedonien ska byta namn till Nordmakedonien.

Motsättningarna går tillbaka till tiden före första världskriget då det historiska Makedonien delades mellan främst Grekland och Serbien. Efter kriget uppgick den slaviska delen av Makedonien i den nya statsbildning som småningom kom att kallas Jugoslavien.

När Makedonien blev självständigt från Jugoslavien 1991 vägrade Grekland att erkänna den nya staten. Grekerna hänvisade till att namnet Makedonien tillhör det grekiska kulturarvet. Grekland protesterade även mot formuleringar i utkastet till en makedonisk författning som man ansåg kunde tolkas som territoriella anspråk på delar av norra Grekland.

Sedan dess har Grekland krävt att Makedonien byter namn innan medlemskap i EU och Nato kan bli aktuellt.

Källa: Landguiden

ANNONS