- Vi är överens om att vi håller ihop inom EU och sätter medborgarnas, företagens och medlemsstaternas intresse främst. Vi ska ha en fast och rättvis hållning i de här förhandlingarna, säger statsminister Stefan Löfven (S) efter lördagens extrainsatta toppmöte.
Inne i den skinande nya Europabyggnaden i Bryssel var ledarna för de 27 medlemsstater som blir kvar när Storbritannien lämnar EU samlade för att klubba igenom sitt förhandlingsmandat.
Och det gick fort.
- Vi var redo efter fyra minuter. Det är väldigt lovande, säger permanente rådsordföranden Donald Tusk på sin presskonferens efter mötet – som dock pågick ett bra tag till efter de enande minuterna, då ledarna också gavs tillfälle att tycka till om innehållet.
Folk och pengar
Förhandlingsmandatet består av sju sidor med 26 punkter som i grova drag går igenom ordningen för hur förhandlingarna ska gå till och vilka principer som ska gälla.
Tanken är att förhandlingarna sedan ska inledas med att först och främst reda ut själva "skilsmässan": om vilka regler som ska gälla för EU-medborgare i Storbritannien och britter i övriga EU, och om vem som ska betala vad.
- Britterna ska betala för de åtaganden som är gjorda naturligtvis inom EU-medlemskapet, vilket också är ett sätt att värna svenska skattebetalares pengar, säger Löfven.
Olika utredningar har talat om att det kan kosta britterna över 60 miljarder euro att lösa ut sig från unionen. Fast officiellt vill inte EU-ledarna tala siffror ännu.
- Jag känner inte till någon summa ännu, hävdar Tysklands förbundskansler Angela Merkel på sin presskonferens.
Inget straff?
Förhoppningen är att förhandlingarna på allvar ska komma igång så fort som möjligt efter det brittiska nyvalet den 8 juni. Bedömarna gissar på åtminstone en förhandlingsrunda i juli, varpå de svårare bitarna kan tas tag i under hösten.
Stefan Löfven hoppas att besked ska kunna ges redan i höst om vilka villkor som väntar för exempelvis de 100000 svenskar som just nu bor i Storbritannien.
Samtidigt avvisar han med emfas tanken på att EU skulle vara ute efter att straffa Storbritannien för deras önskan att utträda.
- Det finns inga sådana tendenser över huvud taget i den här diskussionen. Alla vill ha en god relation. Vi ser att det här är komplext och svårt och vi skulle helst inte velat ha den här processen. Men nu har vi den och vill eftersträva en bra relation med Storbritannien också när de har lämnat, säger Stefan Löfven.
Fakta: Storbritanniens väg ut ur EU
• 23 juni 2016: Storbritannien röstar i en folkomröstning för att lämna EU, med 52 procent mot 48.
• 29 mars 2017: Premiärminister Theresa May meddelar formellt att Storbritannien åberopar Lissabonfördragets utträdesparagraf, artikel 50.
• 29 april: Stats- och regeringschefer från övriga 27 EU-länder slår fast sitt förhandlingsmandat.
• 8 juni: Storbritannien håller nyval.
• Juli 2017: En första förhandlingsrunda, i två till fyra dagar, väntas i Bryssel.
• Oktober 2018: Parterna hoppas ha nått en uppgörelse om utträdet, som kan skickas för godkännande till berörda parlament i medlemsländerna.
• 29 mars 2019: Storbritannien kan formellt lämna EU, oavsett om någon uppgörelse har nåtts eller inte.
