Hur mycket pengar handlar det om?
EU-kommissionen föreslår totalt 750 miljarder euro – runt 7 900 miljarder kronor – till länder, företag och verksamheter som drabbats av coronapandemins effekter. 500 miljarder består av bidrag och 250 miljarder euro av lån.
Får alla 27 medlemsländerna del av stödet?
En stor del av pengarna – 560 miljarder euro finns i ett återhämtningsprogram, där mer än hälften består av bidrag. De pengarna kan alla medlemsländer ansöka om genom att lämna in en plan över hur de tänker använda dem. EU-kommissionen bedömer planerna och portionerar sedan ut pengar efter behov. För medlemsländer med extra behov, och problem att låna till låg ränta på marknaden, finns också möjlighet att låna.
Hur fördelas pengarna mellan länderna?
EU-kommissionen tänker sig en fördelningsnyckel som bland annat tar hänsyn till ländernas folkmängd, BNP per capita och arbetslöshet. Exakt hur detta ska ske är inte spikat och kan också bli en del av förhandlingarna mellan ländernas regeringar.
Olika beräkningar har läckt ut och även om beloppen kan variera så får de hårt coronadrabbade länderna Italien och Spanien mest, både i bidrag och lån. Även Polen och Grekland hör till de länder som får mest, liksom Frankrike och Tyskland, men dessa två kan inte ansöka om lån. Det kan inte heller Sverige som ligger långt ner på listan.
Vem betalar för allt detta?
EU-kommissonen tänker sig att låna upp pengarna med medlemsländerna som garant. Denna gemensamma upplåning är något helt nytt och kommissionen räknar också med nya inkomstkällor i form av skatter för att finansiera förslaget. Annan tänkbar finansiering är höjda EU-avgifter för medlemsstaterna och att spara på olika EU-satsningar.
När ska pengarna betalas tillbaka?
Från 2027 och fram till 2058. Det ska ske gemensamt av hela EU, inte i proportion till hur mycket stöd länderna har fått.
Vad är EU-kommissionens bästa argument?
Alla tjänar på att EU-ländernas ekonomier blir starkare. Även rika länder som inte kommer att få så mycket bidrag tjänar på att kunna sälja varor och tjänster till andra. På grund av ojämlika ekonomiska förutsättningar har krisbekämpningen sett väldigt olika ut. Paketet blir ett sätt att försöka utjämna klyftorna, och bättra på den lite skamfilade EU-solidariteten.
Så alla gör tummen upp?
Nej, hårda förhandlingar väntar. Tungviktarna Tyskland och Frankrike är positiva, liksom flera av de hårdast drabbade länderna i syd. Sverige, Danmark, Österrike och Nederländerna protesterar mot att det är för stor andel bidrag. Länderna i Öst- och Centraleuropa är skarpt kritiska mot att mer pengar hamnar runt Medelhavet än hos dem.
När siktar man på beslut?
Så snart som möjligt, optimisterna hoppas på juli.
Rättad: En tidigare version innehöll en felaktighet om Sveriges, Danmarks, Österrikes och Nederländernas syn på förhållandet lån/bidag.
Maria Davidsson/TT