Det amerikanska valsystemets huvuddrag är val till kongressen vartannat år och presidentval vart fjärde. Presidentvalen sammanfaller därför med kongressvalen. Valen mellan presidentvalen kallas för enkelhetens skull mellanårsval.
I praktiken innebär det amerikanska valsystemet permanenta valkampanjer, särskilt för de 435 ledamöterna i representanthuset vars mandatperioder är två år. De hundra senatorerna i senaten sitter på sex år och en tredjedel av dem väljs åt gången, enligt ett rullande schema. I år är det 35 platser i senaten som står på spel. På det sättet har senatorerna ett lugnare valtempo än politikerna i representanthuset. Deras status uppfattas också som högre.
Varje delstat, oberoende av storlek, representeras av två senatorer. I kongressens andra kammare, representanthuset, avgörs delstaternas antal ledamöter av folkmängden. Delstaterna är indelade i kongressdistrikt och på senare år är kampen intensiv om hur gränserna ska dras för dessa distrikt.
Biden kan få problem
Med nya gränsdragningar kan den politiska tonvikten förskjutas från en demokratisk till en republikansk majoritet. Även de som beslutar om dessa gränser väljs på valdagen. Det är alltså i huvudsak politiska befattningshavare som har makten över hur kongressdistrikten ser ut.
Och i det redan upphetsade politiska klimatet i USA avgörs alltså den 8 november vilket parti – republikanerna eller demokraterna – som får majoritet i kongressens båda hus. Det parti som har övervikten kan få igenom sin politik, alternativt blockera det andra partiet.
President Joe Biden är i hög grad beroende av att den nuvarande demokratiska majoriteten behålls i både representanthuset och senaten. I huset har demokraterna en övervikt med 221 mot republikanernas 212. I senaten är det helt jämnt med 50 senatorer per sida och där har vicepresident Kamala Harris, som formellt är ordförande i senaten, utslagsröst.
Kongressen klubbar igenom eller underkänner flertalet av presidentens förslag. Om kongressens majoritet stoppar dem finns möjligheten för presidenten att få igenom en del genom att utfärda "presidentorder”, vilket flertalet presidenter som saknat majoritet i kongressen ägnat sig åt. Men det försvårar och skapar intrycket av presidenten som en "lame duck", som inte klarar av sitt uppdrag. Det är i sin tur illavarslande om presidenten söker omval två år senare.
Osäkra mätningar
Den demokratiska majoriteten är nu ganska betryggande för Joe Biden i representanthuset. Utan den är det svårt att få igenom förslagen. Talmannen Nancy Pelosi, som är nummer tre i rang efter presidenten och vicepresidenten, har skickligt manövrerat så att den demokratiska majoriteten håller ihop.
I senaten är det besvärligare. Här är två av de femtio senatorerna formellt oberoende, men röstar i regel med demokraterna. Den demokratiske majoritetsledaren Chuck Schumer har inte samma auktoritet som Pelosi och har vid olika tillfällen kunnat konstatera att sammanhållningen i den demokratiska gruppen har krackelerat. Att gå över till andra sidan, som några republikanska senatorer gjorde när frågan om riksrätt diskuterades mot Trump, kan tära på sammanhållningen i gruppen men också få konsekvenser för senare återval.
Presidentens parti brukar förlora i mellanårsval. Just nu visar opinionsmätningarna att demokraterna i valet kan komma att mista sin majoritet i representanthuset men behålla den eller kanske öka den med en eller två platser i senaten. Mätningarna är dock osäkra och det är mycket som påverkar.
De som ställer upp till både representanthuset och senaten har nominerats av sina partier på samma sätt som presidentkandidaterna i primärval. De som redan har plats och söker omval har en fördel om de inte allvarligt retat upp sina väljare. Det handlar inte minst om möjligheten att samla in pengar för att bedriva den i praktiken permanenta valkampanjen. Lokala frågor spelar roll, representanterna förväntas driva frågor som är viktiga i delstaterna och kongressdistrikten.
Upptakt till 2024
Men i år är det så mycket mer som spelar in. Demokraterna i representanthuset utreder Donald Trumps roll i stormningen av kongressen den 6 januari 2021, samtidigt som över 200 demonstranter som deltog i upploppen redan har ställts inför rätta i domstolar över hela USA.
Trump erkänner sig dessutom inte besegrad i presidentvalet 2020 och hävdar fortfarande att han utsatts för avancerat valfusk. Huruvida republikanska kandidater, som han nu stöder, kommer att acceptera resultatet om de förlorar i mellanårsvalet är oklart. I delstaterna hålls även val till de lokala representanthusen och senaterna, styret med guvernör och kongress är kopierat från maktdelningen mellan presidenten och kongressen i Washington.
I 36 delstater hålls samtidigt guvernörsval. 31 av politikerna som ställer upp är redan guvernörer och söker omval, åtta av de nuvarande guvernörerna kan inte ställa upp eftersom de suttit två perioder eller har bestämt sig för att lämna sina poster. Republikanerna har 28 guvernörer och demokraterna 22 och vem som är guvernör påverkar ofta vilken väg delstaten går i presidentval. Guvernörsposten är dessutom ett viktigt trappsteg för politiker som vill nå Vita huset 2024.
LÄS MER:Donald Trump står inför allvarliga problem
