Han kom till Sarajevo i helgen. Där jobbar EU-teamet tillsammans med de nationella organen för säkerhet och katastrofhjälp. Men också med FN och Röda korset.
- Vi sitter tillsammans i en källare. Våra bosniska kolleger har en oerhört ödmjuk inställning. Men många bosnier och hercegoviner går på knäna. Hjälpbehovet kommer att förändras, när räddningsarbetet går in i en annan fas, berättar Jan Karlsson för GP.
Jan Karlsson är utlånad från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Han var bland annat med och ledde en del av hjälparbetet i Thailand efter tsunamin 2004.
Hans team jobbar framför allt med en särskilt hårt drabbad kanton i nordöstra Bosnien-Hercegovina, Posavina och den största staden i kantonen, Orasje. Både kantonen och staden ligger alldeles intill floden Sava.
- För närvarande har vi bara en man där uppe. Det han vittnar om är riktigt illa. Men då ser man ännu inte allt, berättar Jan Karlsson.
De senaste dagarna har EU-teamen lyckats få igång ett sjukhus i Orasje. Vägar är förstörda eller gömda under jordmassor som glidit iväg ett par hundra meter. Vilket också kommer att göra återuppbyggnadsarbetet tungt och mycket farligt.
- Jag har sett kartor över de områden där det fortfarande ligger många landminor, sedan krigen för tjugo år sedan. Landminorna låg utmed fronterna mellan de stridande. Men nu har minfälten flyttat på sig. Ingen vet längre var de är, säger Jan Karlsson.
- Man tror att det kommer att kosta tre gånger så mycket att åter bygga upp ett vägnät i Bosnien-Hercegovina än i Serbien,just på grund av att här måste man röja för minor.
Den första fasen av undsättning, att rädda liv, är på väg att ta slut. Nu börjar arbetet med att rensa upp och få någorlunda ordning på infrastrukturen.
- Det krävs insatser för vattenrening, filtar, tält, kläder, medicin och mat till de många tusen som evakuerats, säger Jan Karlsson.
FN, EU och de nationella organen håller nu på att sätta upp team som skall utvärdera de fortsatta hjälpbehoven i Bosnien-Hercegovina. På en knapp vecka skall de fyra grupperna sammanställa rapporter om de fortsatta behoven.
- Rapporter som är nödvändiga för att man skall kunna värdera hur omfattande det fortsatta ekonomiska stödet behöver vara, säger Jan Karlsson.
- En sak är säker. Bosnien-Hercegovina behöver internationell hjälp i åratal, säger Jan Karlsson.
