–Trots hoten från Madrid kommer vi att skapa en ny regering och hitta en politisk lösning för Katalonien. Jag hoppas att vi en dag kommer att skapa en egen stat och bli beundrad som Danmark är idag, sa han under mötet.
De hundratals platserna i aulan i Köpenhamns universitet fylldes snabbt under måndagseftermiddagen. Framförallt har studenter lockats dit, men också en mängd journalister. Folk sitter på golvet och står till och med utanför i januarikylan och följer debatten genom fönsterrutorna.
Den 21-årige spanske utbytesstudenten Sergio Quetglas Blancher lyckas knipa en av stolarna längst fram som egentligen är reserverade för livvakter och press.
–Jag är väldigt intresserad av det här ämnet, säger Sergio Quetglas Blancher till GP och berättar att han kommer från den spanska regionen Valencia.
–Vi har också en självständighetsrörelse, men inte alls lika stor som i Katalonien.
Han tycker det är fel att flera katalanska politiska ledare har fängslats som en följd av att de genomförde en självständighetsfolkomröstning i höstas. Däremot förstår han inte varför Katalonien vill bli självständigt. Han tror inte på nationalism.
–Nationalism är fånigt. Vi lever i en globaliserad värld utan några riktiga gränser mellan oss.
"Applåder som aldrig vill ta slut"
Plötsligt tystnar det öronbedövande sorlet i salen för ett ögonblick. Tystnaden byts snart ut mot smattrande kamerablixtar och applåder som aldrig vill ta slut. Det är Carles Puigdemont som har tagit plats längst fram i salen. På hans namnskylt står det att han är den katalanska regeringens 130:e president. Samma morgon har det katalanska parlamentets talman nominerat Puigdemont till regionpresident som en följd av valresultatet den 21 december när det självständighetsförespråkande blocket vann majoritet.
Det är Carles Puigdemont själv som har tagit initiativ att komma till universitet för att prata om situationen i Katalonien och Europas framtid. Han anlände med flyg på måndagsmorgonen och tog sig in i Danmark utan problem. Han är efterlyst i Spanien och kommer att bli gripen så fort han sätter sin fot på spansk mark. Misstankarna rör uppror, uppvigling och missbruk av allmänna medel i samband med den ogiltigförklarade folkomröstningen om Kataloniens självständighet den 1 oktober. Brott som kan ge upp till 30 års fängelse.
"Rörelsefriheten är lika viktig som yttrandefriheten"
För att undvika att hamna i fängelse tog sig Puigdemont till Belgien efter att centralregeringen i Madrid tog över makten i Katalonien i slutet av oktober. Danmarksbesöket är första gången som han lämnar sin belgiska exiltillvaro.
–En dag som denna, när jag inte kan återvända hem, är jag mer tacksam än någonsin att bo i 2000-talets Europa där rörelsefriheten är lika viktig som yttrandefriheten, säger Carles Puigdemont.
Mycket av hans tal handlar om att visa på likheter mellan små nationer som Katalonien och Danmark och han passar på att charma Danmark rejält för bland annat landets sociala och ekonomiska framgångar. Han rosar också EU som ett viktigt projekt för att skapa välfärd och fred i Europa, men kritiserar samtidigt kommissionen för att ha tagit spanska regeringens sida i konflikten. Han slänger också flera kängor mot regeringen i Madrid för fängslandet av flera katalanska ledare som han anses behandlas som terrorister.
–De organiserade den mest framgångsrika och mest fredliga rörelsen sedan Berlinmurens fall, säger han och fortsätter:
–Detta är inte rättvisa från en demokratisk stat, det handlar om hämnd.
Rikaste regionen
Under debatten deltar även professorerna Christian F. Rosbøll och Marlene Wind. Särskilt Marlene Wind, med EU som sin expertis, går hårt åt den katalanska politikern med många provocerande frågor. Hon undrar vart självständighetsivran egentligen kommer ifrån.
–Katalonien är den rikaste regionen i Spanien. Är ni bara bortskämda och vill bli av med de fattiga? frågar hon.
Marlene Wind ifrågasätter också om Puigdemont inte är orolig för att Katalonien mister sitt EU-medlemskap vid en självständighet? Och finns det inte risk för att hans självständighetsprojekt urholkar EU? Det finns flera regioner i Spanien men också på andra håll i Europa som drömmer om ett eget land.
–Är det en balkanisering av Europa som du vill se? Ett EU bestående av små stater där varje stat baseras på ett språk och en identitet. Jag förstår att EU är oroligt för ditt projekt.
Carles Puigdemont är snabb med att vända på kritiken:
–Du sa inledningsvis att du inte är expert på spansk inrikespolitik. Det håller jag helt och hållet med om, säger han och publiken jublar.
Han svarar inte på allt men säger att han är övertygad om att Katalonien kommer fortsätta att tillhöra EU och han ser inte någon risk för ett försvagat Europa, snarare tvärtom. Och någon balkanisering vill han absolut inte se.
–Det är kränkande att säga så. Det här handlar inte om att vi vill ha en stat med ett språk. 70 procent av oss katalaner har en eller två föräldrar som har rötter utanför Katalonien och vi pratar minst två språk. Vi vill ha en mångfaldig och fördomsfri stat.
Efter två timmar är syret nästan slut i universitetsaulan och det är dags för Carles Puigdemont att lämna. Några unga män hinner ta en selfie med den katalanska ledaren innan han försvinner iväg. Under tisdagen träffar Puigdemont politiker i det danska folketinget innan han flyger tillbaka till Bryssel.
Bakgrund
Kataloniens förre president Carles Puigdemont tog sig till Belgien efter att centralregeringen i Madrid tog över makten i Katalonien i slutet av oktober. Tillsammans med flera andra katalanska ledare är han misstänkt för brott som uppror, uppvigling och missbruk av allmänna medel i samband med folkomröstningen om Kataloniens självständighet den 1 oktober.
Valdeltagandet var lågt men en klar majoritet röstade för katalansk självständighet i folkomröstningen som förbjudits av Spaniens centralregering.
För en dryg månad sedan hölls nyval till det katalanska parlamentet. I valet, som var utlyst av den spanska regeringen, fick det högerliberala partiet Ciudadanos (medborgare) flest röster. Partiet bildades som en protest mot nationalismen i regionen och vill fortsätta tillhöra Spanien. Men segern gav dem inte ställningen att skapa en regionregering.
Det fick istället partiets motståndare – blocket som består av självständighetsförespråkande partier. Tillsammans skrapade koalitionsrörelsen Junts per Catalunya (JuntsXCat), det ekonomiskt liberala vänsterpartiet ERC (Esquerra Republicana) och vänsterradikala partiet CUP ihop 45 procent av rösterna vilket ger 70 mandat – två mer än vad som krävs för att få majoritet i regionparlamentet som består av 135 mandat.
Det är fortfarande oklart exakt vad för regionregering som kommer att styra framöver i Katalonien. Den tidigare regionpresidenten Carles Puigdemont som leder Junts per Catalunya säger att han vill leda landet från utlandet.
Omöjligt, kontrar den spanska regeringen och försöker hitta sätt att stoppa Puigdemonts planer.
– Det är nödvändigt att den nya katalanska presidenten är fysiskt närvarande för att acceptera posten, sa vice premiärminister Soraya Sáenz de Santamaría i en intervju med den spanska radiostationen Cadena Cope i förra veckan.
Det kan bli aktuellt att den spanska regeringen fortsätter att använda sig av paragraf 155 i den spanska grundlagen, vilket innebär att Madrid kommer att behålla kontrollen över Katalonien.
