Representanter från säkerhetsrådets 15 medlemsländer träffades under fredagen för en andra omröstning om vem som ska ta över chefsjobbet från Ban Ki-Moon. Liksom i den första omgången gick det bäst för FN:s förre flyktingkommissarie António Guterres, uppger diplomater, men det är långt ifrån säkert att det kommer att fortsätta så.
Enligt fredsforskaren Peter Wallensteen vid Uppsala universitet kan länder som Ryssland och Kina komma att motsätta sig en kandidat som kommer från ett Natoland som Portugal.
Diplomatisk utmaning
- Normalt sett brukar den som börjar bra, fortsätta bra. Men om till exempel Ryssland inte vill ha en person från Nato så kan de stoppa honom, säger Wallensteen som är professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet.
- Guterres största diplomatiska problem är att få Ryssland att acceptera honom
Flera kandidater har sagt att resultaten i den andra omröstningen kommer att avgöra om de fortsätter att kandidera. En av de tolv ursprungliga kandidaterna har redan hoppat av: den tidigare kroatiska utrikesministern Vesna Pusić som fick lägst poäng i första omgången.
Ingen av de hittills åtta generalsekreterarna har varit kvinna, vilket flera länder nu hoppas att det ska bli ändring på. Peter Wallensteen ser fram emot att se hur det går för de kvarvarande fem kvinnliga kandidaterna i fredagens omröstning.
Gott om kvinnor
- Det är fortfarande mest män i FN-systemet, vilket är tråkigt. Men den här omröstningen har underminerat det fåniga argumentet att det inte skulle finnas några lämpliga kvinnliga kandidater. Det finns det ju gott om, säger han.
- Vinner inte en kvinna den här gången, är jag övertygad om att en kvinna vinner nästa gång.
Fler röstomgångar väntas under de kommande veckorna innan rådet kommer överens om vem som ska nomineras till jobbet. Ett slutligt beslut väntas i oktober.
Fakta: Kandidater till FN:s toppjobb
Från början fanns tolv kandidater till generalsekreterarjobbet, sex kvinnor och sex män. Nu har en person hoppat av.
Bland de kvinnliga kandidater som förts fram finns Irina Bokova, chef för Unesco, FN:s organ för utbildning. Nya Zeelands tidigare premiärminister Helen Clark, i dag chef för FN:s utvecklingsorgan UNDP, är ett annat namn.
Bland männen märks FN:s förre flyktingkommissarie António Guterres från Portugal och Danilo Türk som var FN-ambassadör för Slovenien innan han blev president och väl känner till FN-systemet.
Fakta: Säkerhetsrådet har sista ordet
Enligt tradition utnämns generalsekreteraren för ett femårsmandat och kan bli omvald en gång, men detta omnämns inte i stadgarna. Ett förslag som har cirkulerat är att fastslå en enda period om sju år för att slippa omvalsproceduren.
Det formella beslutet fattas av FN:s generalförsamling men valet sker alltid på grundval av säkerhetsrådets rekommendation. Det innebär att valet i princip kan utsättas för veto om någon av de permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet – Kina, Ryssland, USA, Frankrike och Storbritannien – skulle motsätta sig en viss persons kandidatur.
Sverige har haft en generalsekreterare, Dag Hammarskjöld 1953–1961. Jan Eliasson är FN:s nuvarande vice generalsekreterare.
Fakta: FN:s generalsekreterare
Generalsekreteraren ska enligt FN-stadgan vara världsorganisationens högsta verkställande tjänsteman och uppmärksamma säkerhetsrådet på viktiga frågor. Han eller hon ska stå som symbol för FN:s ideal och vara talesperson för världens folk, särskilt de fattiga och mest sårbara.
Generalsekreteraren utses på fem år av generalförsamlingen på rekommendation av säkerhetsrådet. Hittills har ingen FN-chef suttit mer än två perioder.
När säkerhetsrådet beslutar om kandidat måste vederbörande få stöd av minst 9 av rådets 15 medlemsländer.
Ingen av de fem ständiga medlemmarna USA, Kina, Ryssland, Storbritannien och Frankrike får rösta emot. De förväntas också avstå från att föra fram egna kandidater.
Av tradition roterar posten bland världsdelarna även om FN-stadgan inte säger något om det.