USA:s president Donald Trump under ett hastigt utlyst framträdande i Vita huset.
USA:s president Donald Trump under ett hastigt utlyst framträdande i Vita huset.

Pelosi anklagar Trump för mörkläggning

Demokraterna i USA:s kongress överväger att kräva ett riksrättsförfarande mot den republikanske presidenten Donald Trump. Nancy Pelosi, representanthusets talman, har sagt att Trump är inblandad i en "mörkläggning" – vilket fick honom att abrupt förkorta ett möte.

ANNONS
|

Den tidigare juridiske rådgivaren i Vita huset, Don McGahn, dök inte upp för att vittna på tisdagen inför det demokratstyrda justitieutskottet i representanthuset, sedan Trump instruerat honom att vägra. Utskottet vill förhöra McGahn om den särskilde åklagaren Robert Muellers så kallade Rysslandsutredning, som granskat möjliga kopplingar mellan Trump och Moskva samt om huruvida presidenten har försökt förhindra rättvisans gång.

Sedan hon haft överläggningar med partikamrater i representanthuset på onsdagen sade demokraten Pelosi:

- Ingen står över lagen, inte heller Förenta staternas president. Och vi tror att Förenta staternas president är inblandad i en mörkläggning.

ANNONS

Rumphugget möte

Kommentaren kom en timme innan hon och senatens demokratiske minoritetsledare Chuck Schumer skulle träffa Trump för att diskutera infrastrukturprojekt. Men efter Pelosis uttalande blev mötet mycket kort och under ett hastigt utlyst framträdande i Vita huset efteråt sade Trump att han är arg över pratet om riksrätt före mötet och inte tänker samarbeta om infrastrukturen så länge Demokraternas "falska" utredningar pågår i kongressen.

Enligt en källa varade mötet bara mellan tre och fem minuter och det kategoriserades av Pelosi med följande omdöme:

- Mycket, mycket, mycket konstigt.

Inte leva upp till

För tre veckor sedan enades Trump och de demokratiska kongressledarna om en gigantisk infrastruktursatsning på motsvarande nästan 19 biljoner (19000 miljarder) kronor. Onsdagens möte hölls för att reda ut de mycket svåra frågorna om hur allt ska betalas. Enligt Pelosi klarade Trump nu inte att leva upp till de enorma utmaningarna och hon sade att hon ber för USA och landets president.

Demokraterna i representanthuset och Trump utkämpar en strid om möjligheten att granska möjliga kopplingar till Ryssland och presidentens personliga ekonomi och affärer. Trump försöker på olika sätt bromsa utredningar.

ANNONS

- Faktum är, vilket är tydligt inom i det offentliga området, att den här presidenten förhindrar rättvisan och han är inblandad i en mörkläggning – och det kan vara en överträdelse som kan vara grund för riksrätt, sade Pelosi.

"Uppdaga sanningen"

Hon och andra ledande politiker i representanthuset har försökt förhindra krav från mer nytillträdda demokrater om att sätta i gång en riksrättsprocess. De kraven luftades återigen när McGahn inte infann sig till vittnesmålet.

- Många av oss anser att åtminstone en utredning om riksrätt kunde ge oss större möjlighet att få vittnen att komma till kongressen, sade demokraten Mark Pocan till MSNBC.

Hans partikamrat Jerrold Nadler, ordförande representanthusets justitieutskott, sade på tisdagen att han överväger att gå till domstol för att tvinga McGahn att vittna.

Nadler klargjorde också att han kallat Vita husets tidigare kommunikationschef Hope Hicks till vittnesmål, liksom Annie Donaldson som var stabschef för Don McGahn när han var juridisk rådgivare.

ANNONS
TT-Reuters

Bakgrund: Vad gäller rättsligt för USA:s president?

Hur lagförs en president som har gjort sig skyldig till brott? Juridiken är komplex, det enkla svaret lyder: det beror på vilket brott det handlar om.

Om det finns misstankar om att presidenten är skyldig till "förräderi, bestickning eller andra allvarliga brott och förseelser" kan kongressens representanthus lägga fram riksrättsanklagelser i enlighet med första artikeln i USA:s grundlag. För att fatta ett sådant beslut krävs enkel majoritet i representanthuset (som har 435 ledamöter). För att döma och avsätta presidenten krävs att två tredjedelar av senatens 100 ledamöter röstar för.

Om det gäller andra, mer "vanliga" brott framförs ofta att en sittande president inte kan åtalas för sådana, bland annat med hänvisning till en justitiedepartementsregel från 1973. Men det är en knivig fråga som inte prövats av Högsta domstolen. Många anser att det är just riksrätt som gäller för landets president, att övriga anklagelser får vänta tills efter mandatperioden. Andra understryker att i USA står ingen, inte ens presidenten, över lagen.

En fråga som har lyfts i USA med anledning av den särskilde åklagaren Robert Muellers så kallade Rysslandsutredning är huruvida Mueller kan tänka sig att bestrida justitiedepartementsregeln. En annan förvisso hypotetisk fråga är om en amerikansk president har rätt att benåda sig själv, vilket Trump anser att han har.

Källor: CBS, The New York Times, Findlaw.com, The New Yorker, Uppsala universitet

ANNONS