Frankrikes president Emmanuel Macrons parti La république en marche kommer att bli en maktfaktor i EU-parlamentet, tror statsvetaren Sofie Blombäck. Arkivbild.
Frankrikes president Emmanuel Macrons parti La république en marche kommer att bli en maktfaktor i EU-parlamentet, tror statsvetaren Sofie Blombäck. Arkivbild.

Partierna som kan komma in i EU-parlamentet

Över hundra nya partier har bildats i EU:s medlemsländer sedan valet 2014. Många av dem har siktet inställt på Bryssel. Här är några att hålla en extra koll på.

ANNONS
|

Alternativ för Tyskland

Högerpopulistiska Alternativet för Tyskland (AFD) grundades 2013 och vann sju platser i Europaparlamentet i valet 2014.

Men sedan dess har partiet förlorat nästan samtliga ledamöter som antingen lämnat partiet eller återgått till att fokusera på inhemsk politik.

Nu gör de ett nytt försök och går till val på en "Dexit" – det vill säga att Tyskland ska lämna unionen.

- De har haft mycket interna stridigheter och bytt inriktning väldigt mycket, säger statsvetaren Sofie Blombäck som forskat på just nya partier i Europa.

ANNONS

AFD fick över 12 procent i det tyska valet 2017, och nyhetssajten Politico Europe spår elva mandat till partiet i EU-parlamentet, baserat på inhemska opinionsmätningar.

- Frågan är om AFD nu vill ta på sig en mer framträdande roll som EU-kritiker då brittiska Ukip, som mycket av EU-motståndet varit centrerat kring, försvinner i och med Brexit.

Macrons En Marche

Det franska socialliberala partiet La république en marche (LREM) bildades 2016 av Emmanuel Macron. Uppstickaren tog landet med storm och året därpå roffade han åt sig presidentposten – bland annat med budskapet om att EU behöver reformeras och Europaparlamentet en ny koalition av EU-vänliga mittenpartier.

- Om det är något parti som kommer röra om så är det de, säger Blombäck som kallar LREM för "den kanske största förändringen som skett i det europeiska partilandskapet sedan 2014".

ANNONS

Hon är övertygad om att partiet kommer att bli en maktfaktor i EU-parlamentet, där LREM kan få 21 platser enligt Politico Europe. I synnerhet då opinionsundersökningar samtidigt antyder att socialdemokrater och konservativa kommer att tappa mandat.

- Liberalerna har ofta funnits som en vågmästare dem emellan. Om de här grupperna nu inte blir lika starka så kan det finnas incitament att vilja samla de här EU-positiva grupperna i mitten, och de skulle bli en mycket mer självklar ledande kraft.

Vox

Spanien har länge varit känt som undantaget som till skillnad från många andra europeiska länder inte haft något växande extremparti på högerkanten. Men i Andalusiens regionval i januari gjorde det högerextrema partiet Vox ett överraskande intåg, för att i söndagens parlamentsval kamma hem hela drygt tio procent.

Nu satsar de stort på EU-valet i maj.

- De har mobiliserat ganska mycket de senaste åren, dels i och med den ekonomiska krisen, och dels i frågan om Kataloniens självständighet men då för ett enat Spanien. De verkar ha lite vind i seglen just nu även om mycket kan ändras, säger Blombäck.

ANNONS

- Det är ett parti som i alla fall jag kommer att hålla koll på.

Wiosna

Det finns två rörelser i Polen som kan stjäla mandat från landets ledande partier Lag och Rättvisa (PiS) och Medborgarplattformen (PO).

Det socialdemokratiska och EU-vänliga partiet Wiosna (Vår) bildades så sent som i februari i år och har fått stor uppmärksamhet för sina i landet radikala förslag, såsom liberalisering av den stränga aborträtten.

Grundaren Robert Biedroń är en öppet homosexuell och populär borgmästare, och partiet ser ut att kamma hem drygt nio procent i EU-valet i slutet av maj, motsvarande fem platser i Europaparlamentet.

Kukiz'15

På andra sidan av den politiska skalan finns det högerpopulistiska och EU-skeptiska partiet Kukiz'15, som med 9 procent av rösterna skördade stor framgång i valet i Polen 2015 med slagord som "mera makt till folket".

Partinamnet kommer från rockmusikern och grundaren Pawel Kukiz, som samlat en salig blandning av nationalister och libertarianer, verkar kunna få tre platser i EU-parlamentet, enligt Politico Europe.

- De har ju en plattform på hemmaplan i någon mening, och det underlättar ju, konstaterar Blombäck.

ANNONS
TT

Fakta: Åtta partigrupper

I Europaparlamentet sitter totalt 751 ledamöter, vilka i princip fördelas utifrån varje medlemslands folkmängd. Flest har Tyskland (96), följt av Frankrike (74), Italien (73), Storbritannien (73), Spanien (54) och Polen (51). Sverige har den senaste mandatperioden haft 20 EU-parlamentariker.

Om Storbritannien lämnar EU kommer antalet ledamöter att minskas till 705.

Historiskt har det vid valen till EU-parlamentet kommit in mellan två och 19 nya partier, enligt statsvetaren Sofie Blombäck. I nuläget finns åtta partigrupper vilka ledamöterna i EU-parlamentet samlas inom oberoende från vilka länder de kommer från.

Källa: Riksdagen

ANNONS