Pakistan har haft en turbulent politisk verklighet den senaste tiden. Landets nuvarande premiärminister Imran Khan, en före detta cricketstjärna, kom till makten 2018 efter att ha slagit in en kil mellan de tidigare etablerade storpartierna PPP (Pakistanska folkpartiet) och PML (Muslimska förbundet).
Khans löfte om en ekonomisk guldålder har dock sinat och landet brottas med skyhög inflation och stora skulder. Därtill har det regionala säkerhetsläget försämrats sedan talibanerna åter tagit makten i grannlandet Afghanistan.
Tidigt på söndagen tycktes Khans tid vid rodret vara förbi. Då hade den dittills splittrade oppositionen lyckats enas om att förkunna att de, i majoritet, saknar förtroende för premiärministern.
Avvisades
Det formella förslaget avvisades dock bara timmar senare i parlamentet. Enligt den Khan-trogne vice talmannen utgjorde förslaget "en brott mot konstitutionen" eftersom "utländska makter" försökte påverka landets demokratiska processer.
Knappt hade de upprörda oppositionspolitikerna slutat skrika förrän premiärminister Khan i ett tv-tal förkunnade att han rekommenderat presidenten att parlamentet ska upplösas och nya val hållas. Även Khan hävdade i sitt tal att "utländska makter" försökt påverka landets interna affärer.
Enligt nyhetsbyrån AFP måste nyval hållas inom 90 dagar.
Svår historia
69-årige Khan tycks alltså, likt alla föregångare på premiärministerposten i landet, inte sitta kvar en full mandatperiod.
Pakistan har dessutom, sedan självständigheten 1947, genomlidit fyra militärkupper.
Khan har tidigare antytt att USA lagt sig i Pakistans ärenden och försöker få bort honom från makten, något som tillbakavisats från amerikanskt håll.
Pakistan hör till länderna som hållit sig tydligt passiva kring det pågående Ukrainakriget, något som lett till förmanande från omvärlden, däribland USA.
Fakta: Pakistan
Pakistan som självständig stat har en brokig historia sedan dåvarande brittiska Indien delades upp 1947.
Landet är på papperet en muslimsk republik med över 220 miljoner invånare. Fattigdom, interna stridigheter och utbredd korruption har präglat de senaste årtiondena.
Så sent som 1999 tog militären åter makten, för fjärde gången sedan självständigheten. 2002 genomfördes allmänna val, 2010 genomfördes grundlagsändringar som gjorde att presidentens makt blev ceremoniell. Den faktiska makten utgår från parlamentet och premiärministern som väljs för fem år.
Landet lider av en ojämn maktfördelning där mycket av den ekonomiska kraften är koncentrerad till ett fåtal familjer.
Formellt har landet inga kärnvapen, men flertalet kärnvapenprov har genomförts och landet har ett kärnvapenprogram.
BNP per person låg år 2020 på 1 189 dollar, att jämföra med Sveriges siffra som samma år var 52 274 dollar.
Källa: NE, UI.