Nya flyktingkaravaner stoppas med tårgas vid Mexikos södra gräns

Tusentals centralamerikaner gör återigen gemensam sak i sin önskan att resa norrut. Det kan se ut som en repris av de karavaner som 2018 satte tonen för migrationsdebatten i USA. Men det mesta har förändrats. Då möttes de av kraftsamlingar för att underlätta resan. Nu tycks alla dörrar ha stängts och soppkök har bytts mot pepparsprej.

ANNONS

Runt 4000 personer hade anslutit sig till den senaste karavanen med migranter när den härom veckan anlände gränsen mellan Guatemala och Mexiko. De allra flesta var från Honduras, varifrån gruppen startade i mitten av januari. Liknande karavaner blev ett fenomen i slutet av 2018, när allt fler anslöt sig till följena som startade i våldsutsatta San Pedro Sula i nordvästra Honduras.

Grupperingarna, som till stor del bestod av familjer, kvinnor och barn, uppmärksammades stort när de tilläts passera in i Mexiko och visades solidaritet längs vägen norrut. Människor fick lift och tillfälliga humanitära visum för att de snabbare och säkrare skulle kunna nå sitt mål: att ta sig till USA.

ANNONS
Gretchen Kuhner, chef över Mexikos Institut för kvinnliga migranter, IMUMI.
Gretchen Kuhner, chef över Mexikos Institut för kvinnliga migranter, IMUMI. Bild: Privat

Enligt Gretchen Kuhner, chef över Mexikos Institut för kvinnliga migranter, IMUMI, ligger förklaringen till bemötandet då – efter ett kort första försök att stänga karavanerna ute – delvis i att Mexiko befann sig i något av ett vakuum i väntan på presidentskiftet, vilket gjorde att olika delstatsregeringar tog egna beslut.

– En del delstater agerade med mycket solidaritet gentemot migranterna, medan andra till exempel anlitade bussar för att de skulle bli av med dem snabbare. Så det blev ett slags ping-pong mellan delstaterna, tills de kom fram till Tijuana.

Skapade nytt nationalgarde

Innan Andrés Manuel López Obrador hunnit tillträda som Mexikos president i december 2018 talade han sig varm om migranternas rättigheter och vikten av att motverka orsakerna till att de lämnar sina hemländer snarare än att stoppa människor längs vägen. Idag frågar sig många hur den synen går ihop med en allt hårdare bevakad gräns mot Guatemala. Men Ariel Ruíz Soto, analytiker vid tankesmedjan Migration Policy Institute, anser att retoriken till stor del lever kvar, som just retorik.

– Sedan början av mandatperioden har Andrés Manuel López Obrador sagt att den främsta lösningen på migrationen är att öka investeringarna i ursprungsländerna, vilket han står fast vid.

Men i praktiken har mycket förändrats. Efter ett par månader på presidentposten bildade López Obrador ett nytt nationalgarde, som i hög grad har använts till att stoppa migranter från att ta sig in i landet. De gränsövergångar där karavanerna tilläts passera för ett år sedan är nu välbevakade och årets första karavan möttes av tårgas, pepparsprej och sköldar. Minst 800 personer kördes till migrantförvaret i staden Tapachula efter att ha passerat gränsen en av de första dagarna. Andra försökte bryta sig igenom säkerhetsstyrkorna eller korsa floden och över 1000 personer deporterades direkt.

ANNONS
Ariel Ruíz Soto, analytiker vid tankesmedjan Migration Policy Institute.
Ariel Ruíz Soto, analytiker vid tankesmedjan Migration Policy Institute. Bild: Pressbild

Under januari har enligt mexikanska myndigheter totalt över 5000 personer skickats tillbaka till Honduras. Som mest har det handlat om fyra flyg och uppåt åtta bussar om dagen, med människor som har tvingats återvända.

Hotar med strafftullar

Men bortsett från Nationalgardet, som varit delaktigt även vid de senaste insatserna vid gränsen, är det enligt Ariel Ruíz Soto inte mycket av Mexikos migrationspolitik som har förändrats. Det handlar snarare om ett ökat fokus på att implementera de lagar och regler som fanns sedan tidigare, för att stävja migrationen även på kort sikt.

– Det som har förändrats är trycket från USA på Mexiko att göra mer för att stoppa migranterna, säger han.

Mellan åren 2016 och 2019 mer än trefaldigades antalet personer från Guatemala och Honduras gripna av USA:s gränskontroll. Människor flyr från såväl fattigdom och gängkriminalitet som korrupta statsapparater och svårigheterna att försörja sig i klimatförändringarnas spår. Samtidigt har det blivit allt svårare att ta sig in i landet i norr och möjligheterna att söka asyl har begränsats.

Under förra sommaren hotade USA med strafftullar om inte Mexiko lovade att göra mer för att stoppa människor från att ta sig till gränsen mellan länderna. Därmed blev det som tidigare legat på inrikesdepartementets bord i högsta grad en fråga om utrikespolitik. Redan för ett år sedan pressades regeringen att acceptera att de som söker asyl i USA ska vänta i Mexiko under processen – en praktik som utökades under sommaren. När 2019 gick mot sitt slut hade Mexiko tagit emot över 60 000 personer som sökt asyl i USA, varav många nu bor i tältläger längs gränsen.

ANNONS

– Mexiko har valt att inte gå emot den här politiken. De kunde ha vägrat att ta emot migranter från USA, men det har de inte gjort och vi tror att det beror på Mexikos betydande ekonomiska behov av USA som en stabil partner, säger Ruíz Soto.

Vill inte ge Trump mer uppmärksamhet

Bland annat låg det nya handelsavtalet USMCA som skulle ersätta NAFTA fortfarande på bordet i väntan på att ratificeras. Avtalet är betydelsefullt för Mexikos ekonomi, som i hög grad är beroende av handeln med USA.

IMUMI:s Gretchen Kuhner tror att Mexiko har valt att gå med på kraven för att undvika att ge Donald Trump mer uppmärksamhet i frågor som rör migration och där han skulle kunna klanka ner på grannlandet.

– Det López Obrador visade när de skrev under avtalet var ”Vi ska inte bråka med presidenten, punkt slut” vilket innebar att böja sig för kraven och öka trycket längs södra gränsen – att lämna allt lite på stand-by för att inte skapa ett stort medialt fokus.

Möjligen kan det vara en taktik i väntan på bättre tider.

– Mexikos migrationspolitik är kopplad till hoten från president Trump och det är valår i USA. Så troligtvis kommer det att bli mer av detsamma, fram till valet i november när vi får se vad som händer, säger Kuhner.

ANNONS

Just nu är dock tongångarna från grannen i norr för en gångs skull ganska positiva. Insatserna vid Mexikos södra gräns för någon vecka sedan hyllades av USA:s minister för inrikes säkerhet, Chad Wolf, som kallade dem effektiva åtgärder mot ”människor som illegalt försöker ta sig in i Mexiko på vägen till USA”.

Frågan är om den känslan kommer att hålla i sig. Trots misslyckandet för den senaste grupperingen tror Kuhner att det kommer att komma fler karavaner från Centralamerika. Många ser det som ett säkrare sätt att resa genom Mexiko, där migranter lätt hamnar i händerna på såväl knarkkarteller, korrupta poliser och andra kriminella. Att stanna kvar är ofta inte något alternativ de ser framför sig.

– Det jag hör i mina nätverk är att de kommer försöka göra fler karavaner. Människor säger ”Om alternativet är att dö i mitt hemland eller att försöka söka skydd, så dör jag hellre i Mexiko medan jag försöker, än att dö i Honduras”.

Redan nu går rykten om en ny karavan som ska avgå från San Salvador i dagarna.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS