Det var få personförändringar i den ministersammansättning som premiärminister Mays kansli presenterade på söndagen. Philip Hammond sitter kvar som finansminister, Boris Johnson som utrikesminister och David Davis som brexitminister.
En nyhet är att parlamentsledamoten David Lidington får jobbet som justitieminister. Han var brittisk EU-minister 2010-2016. Den tidigare justitieministern Liz Truss blir nu näst högste beslutsfattare på finansdepartementet.
David Gauke blir minister för arbete och pensioner.
"Står till tjänst"
- Jag är mycket nöjd med att människor från hela partiet har gått med på att ingå i min regering och att vi nu tar oss an arbetet, förklarade Theresa May själv i ett kort tv-uttalande på söndagskvällen.
- Jag sade under valrörelsen att om jag blev omvald så kommer jag att stå till tjänst hela mandatperioden. Det jag gör nu är att helt enkelt sätta igång med det omedelbara arbetet.
Men Theresa May har mycket att bita i. Mest akut är det att få till stånd en stabil överenskommelse med det tilltänkta stödpartiet, det protestantiska unionistpartiet DUP.
Men tongångarna mellan de båda partierna är avvaktande, och May och DUP-ledaren Arlene Foster har inte träffats efter valet.
- Vi har kommit en bra bit, men diskussionerna fortsätter, säger Foster till Sky News.
DUP är också kontroversiellt att samarbeta med för Mays parti Tories, bland annat på grund av sin socialkonservatism, med motstånd mot gay-äktenskap och abort-rättigheter.
Oro för fredsavtal
Det finns också en oro för vad en ny position för Nordirlands protestantiska parti kan innebära för Nordirlands fredsavtal
Irlands premiärminister Enda Kenny har efter valresultatet ringt till Theresa May och luftat oro över fredsavtalet i Nordirland. Kenny ska ha sagt att en brittisk regering som regerar med stöd av DUP skulle kunna utgöra en "utmaning" mot fredsavtalet, som slöts 1998, och vars fortlevnad bygger på Londons neutralitet i frågan.
Nordirland plågades i årtionden av våld mellan katoliker och protestanter.
Till det kommer en allmän misstro mot May efter den misslyckade valrörelsen – samtidigt som många vill ha kontinuitet eftersom förhandlingsstarten om ett brittiskt utträde ur EU är bara några dagar bort.
- Jag kan inte se hur hon (May) kan sitta kvar på sikt, säger Anna Soubry, känd EU-vän inom Tories, till Sky News.
- Jag tror tyvärr att hon måste bort. Men inte på ett tag, jag betonar det. Vi behöver stabilitet.
Corbyn redo ta över
Tidningen Mail on Sunday citerar fler kritiska högerröster, och hävdar att utrikesminister Boris Johnson "funderar på en satsning på ledarposten".
Men det tillbakavisas av Johnson själv.
- Jag kommer att stödja henne, och absolut alla som jag talar med kommer att stödja henne också, säger Boris Johnson till Sky News.
Tories fick 318 platser i valet, mot tvåan Labours 262. Men den stora marginalen beror på det brittiska valsystemet – i procent blev marginalen liten, 42,4 procent för Tories mot Labours 40,0.
Labourledaren Jeremy Corbyn ser därför valet som oavgjort. Han har klargjort att han gärna skulle försöka sig på en minoritetsregering. Ett annat alternativ är ännu ett val.
- Det är fullt möjligt att det blir val senare i år eller i början av nästa år. Det skulle kunna vara bra, vi kan inte fortsätta med en längre tids stor svajighet, säger Corbyn till BBC.
- Vi har ett manifest, vi har stöd och vi är redo att utkämpa ännu en valstrid när som helst.
TT
Fakta: Brittiska valet
Premiärminister Theresa May utlyste i slutet av april oväntat val. Hennes plan var att stärka sitt förhandlingsmandat kring EU-utträdet, brexit.
Då pekade mätningarna på att Mays konservativa parti Tories skulle vinna över socialdemokratiska Labour med över 20 procentenheter. Ju närmare valet kom desto mer sjönk stödet för May i opinionsmätningarna, och marginalen blev till slut mindre än 2,5 procentenheter.
Därmed förlorade Tories sin majoritet i parlamentet. Men som ledare för största partiet får May ändå drottning Elizabeths tillstånd att försöka bilda regering.